Forskare vill ha hjälp att hitta mindre hackspett och entita

Mindre hackspett och entita trivs i gammal och grovstammig lövskog. Båda arterna har också minskat i antal de senaste tio åren enligt Svensk fågeltaxering. Nu ska en ny inventering försöka få bättre koll på hur det går för de båda arterna och vad som kan göras åt det.

Den svenska populationen av mindre hackspett verkar ha halverats under perioden 1975-1990, men sedan mitten av 1990-talet tycks den ha varit stabil eller ökat för att återigen troligen minskat de senaste tio åren. Under åren 1985-1988 genomfördes Projekt mindre hackspett för att ta reda på vad minskningen berodde på. 156 frivilliga inverterade provrutor om vardera 200 hektar över hela landet, med tyngdpunkten i Sydsverige. Resultaten visade vilka stora områden äldre lövskog som mindre hackspett behöver.

– Projektet idag är till stor del en upprepning av Projekt mindre hackspett som gjordes under åren 1985-1988, berättar Carsten Kost, som jobbar med projektet hos Lunds universitet. Vi vill utvärdera de förändringar av skogen som skett sedan dess genom analys av förändringar i skogliga parametrar och förekomst eller frånvaro av mindre hackspett som har skett sedan det förra projektet.

Han berättar att arterna kan betraktas som signalarter för värdefulla lövskogsmiljöer och troligen även är paraplyarter för andra lövskogsanknutna organismer.
– Fokus på dessa arter bör därför vara ett effektivt sätt att arbeta mot breda och effektiva naturvårdsåtgärder inom lövskogsbruket.

Inventeringen utfördes även 2019. Då deltog 91 volontärer och 108 rutor inventerades, men det är för tidigt att dra några slutsatser om resultatet än så länge. Istället fokuserar projektet på att samla in mer data.

Huvudmålen är att skaffa ny vetenskaplig kunskap om sambanden mellan skogens struktur och skötsel och biologisk mångfald.

Hur kan markägare göra för att gynna entita och mindre hackspett?
– Vi har inte kommit så långt att vi kan ger konkreta föreslag än men vi kan beskriva habitat som arterna lever i för att ge en bild av hur deras habitatkrav är, förklarar Carsten Kost.

Han berättar att de båda arterna uppvisar många likheter i sina krav på miljön då de är starkt knutna till de flesta typer av lövskogar. Entitan tycks kräva tillgång till fuktiga partier medan den mindre hackspetten gärna utnyttjar högstammig ädellövskog med gles undervegetation, där entitan inte är så vanlig. Däremot är det större skillnad när det gäller krav på areal.

– Ett par av mindre hackspett kräver minst ca 40 ha lövskog av god kvalitet inom ett område av 200 ha (2 kvadratkilometer) för att häcka framgångsrikt. Lövskogen behöver alltså inte vara sammanhängande, utan arten klarar av ganska påtaglig fragmentering. Ett par mindre hackspettar försvarar revir som i snitt är cirka 100 ha under våren, vilket är extremt stort för en så liten fågel (cirka 25 gram). Entitan, å andra sidan, klarar sig på 8-10 ha lövskog, men bara under förutsättning att skogen är nära på helt sammanhängande.

Anledningen till att mindre hackspett behöver en sådan livsmiljö handlar om att den äter vedlevande insektslarver i tunna, döda grenar i levande och oftast friska lövträd. Ju större träd desto fler sådana grenar. I en gammal, fullt frisk och grovstammig lövskog har hackspettarna betydligt bättre födotillgång än i en ung.

Nu är det snart dags att återupprepa inventeringen och forskarna behöver hjälp av frivilliga inventerare både i år och 2021. När resultatet är klart bör det finnas en bild av hur det går för dessa lövskogsfåglar och hur landets markägare kan gynna dem.

Läs mer om projektet hos Lunds universitet