Avverkning och skogsbränning, så kallad "slash and burn" i Amazonas i Brasilien. Foto: Alzenir Ferreira de Souza - https://pixabay.com/en/brazil-cear%C3%A1-pollution-dump-1665805/, CC0, Link
Avverkning och skogsbränning, så kallad “slash and burn” i Amazonas i Brasilien. Foto: Alzenir Ferreira de Souza – https://pixabay.com/en/brazil-cear%C3%A1-pollution-dump-1665805/, CC0, Link
Den hittills mest omfattande genomgången av världens biologiska mångfald och ekosystem kommer fram till att det blir värre allt snabbare. En miljon djurarter närmar sig utrotning och det krävs brådskande “grundläggande, systemomfattande förändringar” för att rädda “grunden för våra ekonomier, försörjning, livsmedelssäkerhet, hälsa och livskvalitet över hela världen”.
Rapporten är framtagen av FNs vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), och är sammanställd av 145 experter från 50 länder, som gått igenom ungefär 15 000 forsknings- och myndighetsrapporter. IPBES bedömer utifrån dessa förändringar under de senaste 50 åren, vilken inverkan ekonomin har på naturen och har också tagit fram en rad möjliga scenarier för
framtiden.
LÄS ÄVEN: • Över 500 experter i stor rapport: Naturen är i kris
De har kommit fram till att naturen och den biologiska mångfalden, som utgör vårt säkerhetsnät, är “ansträngt till bristningsgränsen” och att det kommer leda till allvarliga konsekvenser för mänskligheten om det brister.
Ödesdiger bild – omfattande systemförändringar krävs
– Det är en ödesdiger bild som IPBES presenterar, baserad på ett brett spektrum av olika kunskapsområden. Ekosystemen som vi och alla andra arter är beroende av försämras snabbare än någonsin. Vi tar bort själva grunden för vår ekonomi, försörjning, livsmedelssäkerhet, hälsa och livskvalitet över hela världen, säger IPBES-ordföranden, Sir Robert Watson.
Rapporten påtalar förvisso att det inte är för sent att göra skillnad, men bara om vi börjar nu, på alla nivåer. Från det lokala till globala. Det krävs en “grundläggande, systemomfattande förändringar av tekniska, ekonomiska och sociala faktorer, inklusive tankesätt, mål och värderingar”, menar han.
En stor del av lösningen finns också i naturen, menar IPBES. Att bevara och återställa naturen och använda den hållbart är nyckeln till att klara de flesta andra globala mål.
Forskarna har också analyserat och kommit fram till de fem faktorer som står för de största påverkan på naturen globalt sett, i fallande ordning:
1. Förändringar i land- och havsanvändning. Exempelvis skogsavverkning, gruvbrytning och oljeborrning.
2. Direktexploatering av organismer. Exempelvis jakt och fiske.
3. Klimatförändringar, som i sin tur orsakar exempelvis global uppvärmning, fler extremväder och issmältning.
4. Utsläpp från exempelvis industrier och fordon.
5. Invasiva arter, som sprider sig till nya områden och slår ut inhemska arter.
Även ökad konsumtion och befolkningsökning tas upp som viktiga indirekta faktorer.
LÄS ÄVEN: • Ny FN-rapport varnar för massutrotning och ”klimatlösningar” som drabbar naturen
Möte under IPBES. Foto: Diego Noguera/IPBES
De globala målen missas när inte naturen skyddas
Det är på grund av att mänskligheten försämrat förutsättningen för den biologiska mångfalden och ekosystemen som 80 procent av de globala hållbarhetsmålen har underminerats. Vi kommer inte klara målen gällande fattigdom, hunger, vatten, städer, klimat, hav och land, eftersom vi inte tagit hand om naturen bättre och det är inte bara en miljömässig fråga, utan även en ekonomisk, säkerhetsmässig, social och moralisk fråga, skriver IPBES.
LÄS ÄVEN: • Tekniska framsteg stoppar inte förlusten av biologisk mångfald
Rapporten tar även upp vad som måste åtgärdas för att framtiden ska vara hållbar. Det poängteras att den biologiska mångfalden måste skyddas och att det måste byggas upp “internationella finansiella och ekonomiska system baserade på en global hållbar ekonomi som styr bort från det nuvarande begränsade världsbilden baserad på ekonomisk tillväxt”.
Fler punkter i den massiva rapporten:
• I snitt har landlevande arter minskat sin utbredning med minst 20 procent, framför allt sedan år 1900.
• Över 40 procent av alla groddjur, nästan en tredjedel av revkoraller och över en tredjedel av alla marina däggdjur anses vara hotade.
• Sedan 1980 har utsläppen av växthusgaser mer än fördubblats.
• Tre fjärdedelar av den landbaserade miljön och cirka två tredjedelar av den marina miljön har förändrats kraftigt av mänsklig påverkan.
• Det avverkas 45 procent mer virke nu jämfört med 1970.
• Det tas nu upp nästan dubbelt så mycket förnybara och icke förnybara resurser jämfört med 1980.
• Att det blir allt färre pollinatörer utgör ett hot mot grödor till ett värde av 577 miljarder dollar om året.
• 100-300 miljoner människor löper ökad risk för översvämningar och orkaner på grund av att kustnära livsmiljöer och skydd försvinner.
• 2015 överfiskades vart tredje fiskbestånden i världen
• Mer än en tredjedel av världens landytor och nästan 75 procent av sötvattenresurserna är nu ägnat åt odling eller boskap.
• Stadsområden har mer än fördubblats sedan 1992.
• Plastförorening har ökat tiofaldigt sedan 1980.
• 300-400 miljoner ton tungmetaller, lösningsmedel, giftigt slam och annat avfall från industrianläggningar dumpas årligen i världens vatten.
• Gödselmedel som rinner ut i kustnära ekosystem har skapat mer än 400 områden av död havsbotten på en yta som sammanlagt är över 245 000 kvadratkilometer.
• 100 miljoner hektar tropisk skog har förlorats mellan åren 1980 och 2000. Det beror framför allt på köttproduktion i Latinamerika (42 procent) och palmoljeplantager i Sydostasien (ungefär 6 procent).
• Över 85 procent av våtmarkerna har försvunnit mellan år 1700 och år 2000. Förlusten av våtmarker är för tillfället tre gånger snabbare än avskogningen.
• Under åren 2000-2013 har antalet intakta stora skogar på över 500 kvadratkilometer minskat med 7 procent.
• 10-15 procent av den globala timmerproduktionen kommer från illegala avverkningar.
Källa: IPBES
