Kalhygge i Sverige. Foto: Erik Hansson
FN har släppt en ny rapport i samband med att de lanserar 2021-2030 som “De återställda ekosystemens årtionde”. I rapporten presenteras en lång rad höga krav på världens länder för att vi ska kunna hantera det trehövdade hotet från klimatkrisen, förlusten av natur och miljöförstöring. Dessutom lyfts vikten av att involvera både urfolk och ungdomsorganisationer.
I rapporten skriver FN att mänskligheten redan i dagsläget använder 1,6 gånger fler tjänster än vad naturen kan förse oss med hållbart. Varje år förstör vi dessutom natur till den grad att vi förlorar ekosystemtjänster till ett värde av mer än 10 procent av hela den globala ekonomins produktion. Det innebär att det inte längre räcker med att enbart skydda natur för att förhindra storskalig ekosystemkollaps och förlust av biologisk mångfald, det behövs även storskalig återställande av förstörda eller försämrade ekosystem.
Som hela Kina för världen eller Småland för Sverige
Det är inga små ytor som behövs. Enligt FN:s beräkningar är det en yta större än hela Kina (10 miljoner kvadratkilometer) som måste återställas. Det motsvarar ungefär 6,7 procent av planetens landyta. Om Sverige skulle dra sitt strå till stacken och återställa 6,7 procent av landytan så skulle det motsvara nästan 30 000 kvadratkilometer (Småland är 29 330 kvadratkilometer).
Kostnaden för att rädda ekosystemen på land beräknas uppgå till 200 miljarder amerikanska dollar årligen fram till år 2030. Det kan låta mycket, men enligt rapporten är det samtidigt viktiga och lönsamma investeringar. Varje dollar som läggs på att återställa natur ger 30 dollar tillbaka i ekonomiska vinster.
– Denna rapport presenterar anledningen till varför vi alla måste göra allt vi kan för en global återställning. Baserat på de senaste vetenskapliga bevisen spelar ekosystemen en avgörande roll, från skogar och jordbruksmark till floder och hav, och det är känt vilka förluster som följer med en dålig förvaltning av planeten, skriver UNEPs verkställande direktör, Inger Andersen och FAO: s generaldirektör, QU Dongyu, i rapportens förord.
Några punkter från rapporten:
• Vi förlorar 100 000 kvadratkilometer skogar varje år enbart på grund av avverkning,
• Världens vattenanvändning har ökat med nästan 600 procent de senaste 100 åren.
• Jordbruket står för 92 procent av världens användning av färskvatten och 29 procent går till att producera kött.
• Sedan år 1900 har 64–71 procent av världens våtmarker förstörts.
• Jordbruket har tagit över eller förändrat ungefär 70 procent av världens gräsmarker.
• I Europa har nästan hälften av alla gräsmarker dålig status.
• En tredjedel av världens kommersiella fiskbestånd är nu överfiskade.
• Enbart plastnedskräpning försämrar havens ekosystemtjänster med 1-5 procent.
• De senaste 50 åren har världens hav förlorat 77 miljarder ton syre och de döda zonerna i haven har ökat med 4,5 miljoner kvadratkilometer (motsvarar ungefär hela EU) under den här tiden.
• Nästan 30 procent av världens viktiga sjögräsängar har förlorats sedan slutet av 1800-talet.
Satsning på våtmarker i Sverige
Naturvårdsverket meddelade i samband med FN:s upprop att deras “bidrag till detta globala stridsrop” bland annat är att restaurera och anlägga våtmarker. Enligt en utredning är det möjligt att återväta 1 000 kvadratkilometer skogsmark och 100 kvadratkilometer jordbruksmark. Om det skulle göras kan utsläppen minskas med ungefär 1 miljon ton koldioxidekvivalenter årligen till 2045.
−Att återställa våtmarker är viktigt för att kunna begränsa klimatförändringarna i den takt som krävs redan till 2030. Tillsammans med Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och alla lokala projekt inom LONA, den lokala naturvårdssatsningen, jobbar vi för att restaurera och anlägga våtmarker säger Claes Svedlindh, chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Källor: UNEP och FN:s rapport
