Ännu fler svenska kommuner låter gräsmattor bli ängar
Blomsteräng. Foto: Erik Hansson
Allt fler kommuner låter gräsmattor utvecklas till ängar eller låter åtminstone gräsmarkernas växter blomma innan de klipps. Det är insatser som kan göra stor skillnad för den biologiska mångfalden.
– Det är ett jättegensvar i hela samhället just nu. Många kommuner har insett att det här är viktigt att värna om. Det är också ganska enkelt, och många människor gillar ju när det blir vackert med mycket blommor, säger Annika Forsslund, biolog på Länsstyrelsen Gotland, till SVT Öst.
Gotland är en av allt fler regioner som nu låter tidigare hårt klippta gräsmattor gå i blom eller till och med anlägger ängar istället.
I svenska städer består 80 procent av grönytorna av gräsmattor, enligt forskare vid SLU. När dessa klipps hårt gynnas inga pollinatörer, inga frön eller frukter produceras och det har ungefär samma biologiska mångfald som betong. Det menar Mark Hostetler, professor i ekologi och bevarande vid University of Florida, som intervjuas av Earther.com.
LÄS ÄVEN: • Hårdklippta gräsmattor har ungefär samma biologiska mångfald som betong
Samtidigt kräver det både arbetstimmar och energi att hålla gräsytorna klippta. Att byta ut fler gräsmattor mot ängar är dyrare första året, men sparar sedan både pengar och resurser, samt gynnar den biologiska mångfalden. De senaste åren har det gjorts försök att anlägga ängar i bland annat Sollentuna, Burlöv, Borgholm och Göteborg.
Även i Växjö görs insatser för den biologiska mångfalden och pollinatörerna när 20 gräsområden ska få växa upp och blomma.
– Fjärilarna till exempel lägger sina ägg i gräset. Kommer vi då med gräsklipparen innan larverna utvecklats får vi inga nya fjärilar, säger Martin Unell som är kommunekolog, till SVT Småland.
LÄS ÄVEN: • SLU: Fler ängar i städer ger biologisk mångfald och lägre kostnad
I år sker även en stor satsning i Linköping kommun där 320 hektar gräsmattor inte kommer att klippas under maj och juni.
– Det är större delen av kommunens alla gräsmattor. Syftet med detta är att se var det finns ängskvaliteter i växtligheten och om vi i så fall ska lägga om skötseln från kortklippt gräsmatta till mer högvuxen äng, säger kommunekolog Johan Molin på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Kommunen erkänner på sin webbplats att det “tidigare aldrig funnits någon ekologisk tanke med hur gräsmattorna sköts”. Skötseln har bara utgått från “estetiska och sociala värden, samt funktionalitet”. Men de räknar med att det kommer finnas stora vinster att göra om en del av gräsytorna har potential att producera nektar- och pollenproducerande kärlväxter.
LÄS ÄVEN: • Hälften av alla fjärilsarter har försvunnit från Malmös parker på tio år
I juli kommer områdena i Linköping att klippas igen och sedan ska de 320 hektaren utvärderas. Inför nästa säsong ska kommunen även ta ekologisk hänsyn till hur de sköter sina gräsmarker.
Källor: Linköping.se, SVT Öst, SVT Småland och SVT Öst
