Extremtorkan 2018 har satt spår hos Sveriges fjärilar

Den extrema värmen och torkan 2018 påverkar i högsta grad fortfarande Sveriges fjärilar. Medan vissa arter gynnades verkar det kunna ta flera år för andra arter att återhämta sig, berättar Lars Pettersson, fjärilsexpert och samordnare för Svensk Dagfjärilsövervakning.

– Man kan absolut se effekter av extremåret 2018, både sådana man kunde vänta sig och sådana som var mer oväntade, sammanfattar Lars Pettersson det svenska fjärilsåret 2019.

LÄS ÄVEN: • Fjärilsbingo: Nio fjärilar du kan locka till din trädgård

Han berättar också att det över lag varit ett år när media hört av sig och undrat varför det är så många fjärilar. 
– Det beror framför allt på tistelfjärilarna, men antalet fjärilar har varierat på olika håll i landet.

Fjolårets torka och värme har satt sina spår i naturen på många sätt och för fjärilarna märks det inte minst utifrån vilka värdväxter de har. Det vill säga de växter som fjärilarnas larver lever av. Ett sådant exempel är den rödfläckiga blåvingen som har haft ett enormt bra år. Troligen för att torkan 2018 fick många gräsmarker att bli sönderbrända och att skatnäva, en viktig värdväxt för just rödfläckig blåvinge, grott där det blivit luckor i grässvålen.

LÄS ÄVEN: • Experten om sin nya fjärilsbok och fjärilarnas snabba förändring

Hotade arter nära utrotning
De flesta fjärilar klarar av ett extremår, men om värdväxter till några av våra mest hotade fjärilsarter slås ut av torka så kan det innebära slutet för fjärilarna. Både kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril är farligt nära gränsen till nationell utrotning och även om det arbetas intensivt för att rädda dem kvar i vår fauna så kan det räcka med en svår sommar för att de ska försvinna från landet.

Något liknande hände 1987. Då var det en väldigt kall sommar och flera fjärilspopulationer tog stor skada. Violett guldvinge blev exempelvis då väldigt fragmenterad med spridda, isolerade populationer och har fortfarande inte riktigt återhämtat sig. Flera nattflygande fjärilar minskade också kraftigt i Sverige på grund av den sommaren.

Vårens fjärilar gynnades
Hur det går för fjärilarna beror också på när de är aktiva. För årets tidiga fjärilar gick det väldigt bra både i fjol och i år. Det gäller exempelvis tosteblåvinge, citronfjäril och grönsnabbvinge.

LÄS ÄVEN: • Naturvårdsinsatser med lagom bete har gynnat hotad fjäril

Lite oväntat har det gått sämre för svartfläckig blåvinge, rödlistad som “nära hotad”. Det är förvisso en värmeälskande art, men de har bara setts i låga antal på de flesta ställen. Lars Pettersson tror att värdväxterna torkade bort i fjol. Det gäller även bastardsvärmarna som också verkar väldigt sällsynta på många håll i år. 
– Bastardsvärmare ligger lite i synk med svartfläckig blåvinge och det kan också vara torkan i fjol, men de har knappt synts till i år. De verkar ha klarat sig bättre i skyddade lägen, men de borde ha trivts när det är varmt.

Kanske har fjärilarna och växterna de är beroende av reagerat olika på torkan och hamnat ur fas med varann.

Hur skulle dessa arter klara flera somrar i rad som är som 2018? 
– Ett kort svar är att man får selektion för bättre matchning mellan fjäril och värdväxt. Skulle vi få successivt varmare och varmare somrar kan man vänta sig en stark selektion för att fjärilar och larver ska matcha blommornas fenologi bättre, just tidig blomning följt av torka var troligen problemet 2018.

Ännu svårare för parasiter som lever på fjärilar
Om det varit ett svårt år för vissa fjärilar så har det varit ännu svårare för parasitsteklar som lever på fjärilslarver. Det kan antagligen ta ett tag innan de återhämtar sig och därmed reducerar antalet larver igen. Just parasitsteklar är en av de största faktorerna för att begränsa antalet fjärilar. Det har exempelvis visat sig när det gäller sälgskimmerfjäril och kartfjäril.

– Sälgskimmerfjäril och kartfjäril kom ungefär samtidigt till Sverige på 1980-talet. Kartfjärilen spred sig snabbt norrut, men har nu minskat under flera år och det kan bero på att parasitsteklar hunnit ikapp dem, enligt forskare i Stockholm, berättar Lars Pettersson.

LÄS ÄVEN: • Aspskimmerfjäril – Sveriges nya dagfjärilsart

Sälgskimmerfjärilen fortsätter sin expansion norrut och de nordligaste fynden finns nu in i Dalarna. Det har gått rätt snabbt för fjärilen som knappt sågs alls utanför Skåne för 15 år sedan. Vår nya bofasta art, aspskimmerfjärilen som hittades i Stockholms skärgård i år, tror Lars Pettersson kan sprida sig, troligtvis upp längs östkusten. I alla fall om den lyckas hålla sig utom räckhåll för sina parasitsteklar.

Tistelfjärilar måste nämnas
Det går inte heller att prata om fjärilsåret 2019 utan att nämna tistelfjärilen, som i år setts i rekordantal.
– Det var verkligen speciellt i år. En liknande invasion har inte hänt på tio år och då var det inte i närheten av så mycket som i år. Jag vet inte om det någonsin varit det.

De stora antalen har väckt viss oro över om fjärilarna eller deras larver skulle kunna orsaka skador på grödor.

LÄS ÄVEN: • Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald

– Jag blev kontaktad av Jordbruksverket angående tistelfjärilen. De undrade om de skulle kunna gå hårt åt grödor. När det kommer så många fjärilar av en viss art så hittar man dem på många olika växtarter, men de väljer helst nässlor, tistlar och malvor, så de har snarare ätit upp ogräs än grödor, avslutar Lars Pettersson.

Media visade under året stort intresse för fjärilen och troligen vet betydligt fler idag att tistelfjärilen flyttar långa sträckor och att den gör det över generationer. Den generation som kläckts här i Sverige är nu i full färd med att flyga söderut och lämna det svenska fjärilsåret 2019 bakom sig.