Experten om sin nya fjärilsbok och fjärilarnas snabba förändring

För 13 år sedan kom Bo Söderströms bok “Svenska fjärilar” ut och satte en ny standard för fjärilsböcker. Nu är snart uppföljaren här – “Nordens fjärilar”. Med tanke på de snabba förändringarna i fjärilsvärlden var det hög tid att släppa en ny bok. 

Bo Söderström har märkt av en hel del förändringar under de år som gått sedan “Svenska fjärilar” släpptes 2006. Bland annat när det gäller fjärilsskådarna.
– Jag tycker att fjärilsskådningen precis på samma sätt som fågelskådningen har breddats under dessa år. I samband med denna utveckling ser man lika många kvinnliga som manliga fjärilsskådare i markerna, berättar han.

I början var det mest manliga fågelkryssare som började skåda fjärilar för att få en ny utmaning, berättar Bo Söderström. Under 2010-talet kompletterades det rena kryssandet, att räkna antal arter som man sett, med fotografering, inventering, övervakning och exkursioner tillsammans med familjen.

– Utmaningen framöver blir att behålla intresset när barnen når tonåren.

Du skriver i inledningen av “Nordens fjärilar” att det sker en snabb förändring av fjärilsvärlden nu. Fjärilar sprider sig snabbt i landet och deras flygtid ändras. Kan du ge några exempel på det?
– I allmänhet börjar fjärilar flyga fem till tio dagar tidigare idag jämfört med för 15 år sedan! Precis på samma sätt som fåglar har fjärilar anpassat sig till en allt varmare värld. Klimatförändringen innebär inte bara gradvis stegrande temperaturer utan också stora variationer inom säsongen och mellan säsonger. Fjärilar reagerar i allmänhet snabbt på sådana variationer. Under 2018 flög flera fjärilsarter extremt tidigt, till exempel sågs de första aspfjärilarna redan i maj mot det normala kring midsommar. Några år tidigare, under sommaren 2015, var förhållandena de omvända med en kall och blöt vår och sommar. Då flög fjärilarna flera veckor senare än normalt.

Vissa arter har också gynnats i Sverige av det varmare klimatet.
– Den mest uppseendeväckande snabba förändringen i utbredning under senare år står sälgskimmerfjäril för. Denna art har varje år under 2010-talet tagit sjumilakliv norrut och nådde Uppland under 2017. En nära släkting till denna art, aspskimmerfjäril, förväntas sprida sig vidare från södra Finland via Åland till Uppland och Södermanland de närmsta åren. Andra praktfjärilar det går bra för är tryfjäril i Danmark och även numera i västra Skåne och södra Finland.

Men det är inte så enkelt som att fjärilar, som uppskattar värme, gynnas av den globala uppvärmningen. Vissa som inte är så kräsna klarar förändringarna bra. Det gäller till exempel kålfjäril, rovfjäril, tistelfjäril, amiral och några till. För andra går det sämre.

– I dagens hårt nyttjade och industrialiserade jord- och skogsbrukslandskap är många fjärilsarter undanträngda och förekommer i små och isolerade populationer. Dessa är ytterst känsliga för extremer i vädret under en och samma säsong. Torkan under sommaren 2018 gick mycket hårt åt väddnätfjärilen på Gotland eftersom värdväxterna torkade bort. På samma sätt var det säkerligen många andra fjärilsarter som trivs i öppna marker som hade svårt att finna larvföda. Under 2010-talet visar Svensk Dagfjärilsövervakning att det går bra för de redan vanliga arterna medan de redan sällsynta fortsätter att minska.

Faktum är att ungefär var tredje dagfjärilsart i Norden idag är hotad eller nära hotad och det beror enligt Bo Söderström på samma anledningar som gjort att fåglar försvunnit från jordbrukslandskapet.
– Orsakerna stavas ett alltför “rationellt” skött landskap med stora odlingsenheter där diken, åkerholmar och andra småbiotoper har försvunnit. Fortfarande används gifter inom jordbruket i en förfärande hög grad. Betesmarker har antingen vuxit igen på grund av att betande djur saknas eller är flyttade till betesvallar, eller så betas de alldeles för hårt så att det inte finns tillräckligt med blommor för fjärilar att nektarsöka ifrån eller för larverna att äta av. Det är därför vi ser att så många fjärilar har sökt sin tillflykt till skogslandskapet där bland annat kraftledningsgator, skogsbilvägar och yngre hyggen erbjuder bättre miljöer för fjärilar än jordbrukslandskapet.

Hur går det för de alpina arterna i Sverige?
– Utan att vi har hårda data på dessa arter räknar vi med att de kommer påverkas negativt av klimatförändringen. De kan ju inte flytta längre norrut för att finna ett kallare klimat! Många av arktiska arterna har en vid utbredning och några förekommer över nästan hela Arktis. Men i Sverige är situationen dyster och kommer antagligen bli än värre för arter som högnordisk pärlemorfjäril, högnordisk höfjäril, lappnätfjäril och flera andra.

De snabba förändringarna för den svenska fjärilsfaunan har gjort att den förra boken blivit inaktuell på bara 13 år. Flera arter som var rariteter 2006 har under 2010-talet plötsligt blivit vanliga i södra Sverige. Kunskapen om hur man skiljer snarlika arter åt har också förbättrats avsevärt genom åren. Dessa nya fakta är med i nya boken “Nordens fjärilar” som släpps den 14 maj 2019. Men det är inte de enda förändringarna som skett. Boken är 100 sidor längre, i stort sett alla 600 foton är nya, arttexterna har blivit betydligt längre, formgivningen har ändrats så att det har blivit lättare att hitta och formatet på boken har blivit något större. Dessutom har det i slutet av boken samlats information om hur man till exempel lockar fjärilar till trädgården, bra platser i Norden för att titta på fjärilar, vilka hot de står inför, vilka arter som finns i olika miljöer och vilken populationsutveckling som går att urskilja.

– För mig är syftet med boken att få fler grupper att upptäcka det underbara med fjärilsskådning. Och när man väl har gjort det är viljan till att bevara så mycket större. Annars går stora värden förlorade utan att någon uppmärksammar det. Trädgårdar är numera en viktig miljö för många fjärilar. Med små medel kan de göras ännu bättre och jag ville visa några första enkla steg för att omforma sterila gräsmattor till blomstrande ängar, avslutar Bo Söderström.

“Nordens fjärilar” släpps den 14 maj 2019.