EU:s nya jordbruksstöd kallas “dödsstöt mot naturen och små jordbrukare”

EU:s jordbruksministrar rapporterades sitta i tuffa förhandlingar för att enas om unionens jordbruksstöd. Kompromissen som nåddes kallas “ett stort steg mot en betydligt grönare jordbrukspolitik” av landsbygdsministern. Greenpeace sågar dock resultatet vid fotknölarna.

– Min bedömning är att vi har tagit ett stort steg mot en betydligt grönare jordbrukspolitik och inte bara i Sverige utan framförallt EU som helhet, sa jordbruksminister Jennie Nilsson till Ekot efter att förhandlingarna avslutats.

Det handlar om stora summor – över 300 miljarder euro. I direktstödet till lantbrukare ska nu 20 procent öronmärkas för miljö och klimat medan 30 procent av posten för landsbygdsutveckling ska användas grönt. Härnäst ska överenskommelsen förhandlas i Europaparlamentet.

Greenpeace i Europa är dock inte imponerade. De menar att politikerna misslyckades med att forma jordbruket på det sätt som krävs för klimatet och den ekologiska krisen.

– EU-politikerna har undertecknat en dödsdom mot naturen, klimatet och småskaliga jordbruk som kommer fortsätta försvinna i en alarmerande takt. I över 60 år har EUs jordbrukspolitik varit blind gentemot jordbrukets påverkan på naturen och har arbetat med att belöna ökad produktion och allt större jordbruk. EU-parlamentet fortsätter medvetet den förstörelsen medan forskare varnar för att jordbruket måste ändras för att tackla klimatkrisen och skydda naturen. Det här kan bli en dödsdom även för målen i European Green Deal, säger Greenpeace EUs jordbrukschef Marco Contiero.

Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF skriver på Twitter att det blev “alldeles för svaga kompromisser i EU-parlamentet och ministerrådet”.
– Parlamentets förslag innebär en försämring jämfört med kommissionen, eftersom man tillåter att tillgodoräkna sig kompensationsstödet som går till svårbrukade regioner som ett miljö- och klimatstöd, när man ska uppfylla målen om andel till miljö och klimat. Helt fel! Det saknas grundvillkor som styr mot hållbar djurtäthet! Kossor och får måste vara i balans med tillgänglig areal åkermark, för spridning av gödsel. Frågan lever fortfarande eftersom Gröna gruppen lagt detta som tillägg till det kompromissförslag som parlamentet röstat igenom.

WWF anser också att det behövs större arealer vigda åt biologisk mångfald i odlingslandskapet. EU-parlamentet har föreslagit 5 procent, WWF vill se 10 procent.

Ytterligare förhandlingar om avtalet fortsätter och beräknas bli klara tidigt 2021, enligt Greenpeace.

Källor: Ekot, Greenpeace och Jenny Jewert på Twitter