EU-förslag om att återställa naturen hyllas
EU-kommissionen har antagit vad de kallar “banbrytande förslag om att återställa skadade ekosystem och få tillbaka naturen i hela Europa”. De två förslagen innebär bland annat kraftiga begränsningar för användning av bekämpningsmedel och ökat skydd av natur. Förslagen hyllas av naturföreningar.
Det är två olika förslag som nu lagts fram från EU-kommissionen:
• Rättsligt bindande mål för återställande av olika ekosystem för varje medlemsstat. Målet är att 20 % av EU:s land- och havsområden senast 2030 ska åtgärdas för att återställa naturen. Till 2050 ska alla ekosystem som behöver återställas omfattas.
• Rättsligt bindande mål att minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50 procent till 2030, samt förbud mot alla bekämpningsmedel i känsliga områden som t ex grönområden i städer, skyddade områden och ekologiskt känsliga områden med hotade pollinatörer.
Att återställa ekosystem kanske låter dyrt, men EU-kommissionen har räknat ut att det är väl investerade pengar.
– Investeringar i återställande av naturen tillför ett ekonomiskt värde på 8–38 euro för varje euro som investeras tack vare ekosystemtjänster som främjar livsmedelstrygghet, ekosystemresiliens, klimatresiliens, begränsning av klimatförändringarna samt människors hälsa. De gör också att naturen får en mer framträdande plats i landskapet och i våra vardagsliv, vilket ger tydliga fördelar för hälsa och välbefinnande. Det har också ett kultur- och rekreationsvärde, skriver kommissionen.
Virginijus Sinkevičius, kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske kommenterar förslagen så här:
– Européerna är tydliga: de vill att EU ska agera för naturen och föra den tillbaka in i deras liv. Forskarna är tydliga: det finns ingen tid att förlora, fönstret för att agera håller på att stängas. Och det är också tydligt vad som är ekonomiskt lönsamt: varje euro som används för återställande kommer att ge oss minst åtta euro tillbaka. Detta banbrytande förslag handlar om att återställa den biologiska mångfalden och ekosystemen så att vi kan leva och frodas tillsammans med naturen.
Återställandet av natur kan bland annat innebära återförvildning, återbeskogning, grönare städer och infrastruktur, eller minskade föroreningar för att naturen ska kunna återhämta sig, men EU-kommissionen poängterar att det inte automatiskt leder till fler skyddade områden. Skogsbruket nämns som ett exempel där det ska gå att “leva och producera tillsammans med naturen genom att återställa mer biologisk mångfald”.
Positiva tongångar från naturorganisationer
Europas naturorganisationer har uttryckt sig över lag väldigt positiva för förslagen. Laura Hildt, ansvarig för politiska frågor om biologisk mångfald hos European Environmental Bureau:
– Dagens lagförslag om att återställa naturen är ett starkt verktyg för att få tillbaka och förstärka ekosystem som kan hjälpa oss att hantera torka, översvämningar och värmeböljor. Den övergripande skyldigheten att återställa 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030 kan vara avgörande – förutsatt att alla medlemsstater gör sin beskärda del och vidtar verkliga återställningsåtgärder.
Birdlife Europe kallar förslagen för en “enorm milstolpe” och vill se förslagen implementeras så fort som möjligt. Även Världsnaturfonden WWF är nöjda:
– Det är en efterlängtad lag som kan bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald. Behovet är stort både i Sverige och i övriga EU. Det är viktigt att regelverket blir ambitiöst och att Sverige stödjer det, säger Emelie Nilsson, sakkunnig policy på WWF.
Behovet att förbättra läget för naturen i EU är stort. I dagsläget har 81 procent av EU:s livsmiljöer dålig bevarandestatus, enligt Europeiska miljöbyrån (EEA). Även Sverige är mycket långt ifrån att nå gynnsam bevarandestatus för de naturtyper som pekas ut i EUs livsmiljödirektiv och inte heller för att nå god miljöstatus för gräsmarker, skog, vattendrag, våtmarker och havsmiljöer.
– Att återställa naturen är avgörande om EU vill nå klimatmålen. Friska ekosystem kan bättre stå emot klimatförändringarna, förhindra naturkatastrofer, öka livsmedelssäkerheten och ge positiva effekter för invånarnas hälsa och jobb, säger Emelie Nilsson.
De båda förslagen kommer nu att diskuteras i Europaparlamentet och rådet.
Källor: EU-kommissionen, WWF, Birdlife Europe och The Guardian