Ett av förslagen är att öppna upp fler vattendrag. Arkivfoto: Anneli Bergvall
EU-kommissionen har kommit med en lång rad förslag som bland annat ska öka skyddet och återskapandet av natur, minska matsvinnet och öka den ekologiska produktionen. WWF kallar förslagen för “en stark signal”.
Det är två olika förslag som EU-kommissionen lagt fram. Ett om hållbara livsmedelssystem och ett om biologisk mångfald. Båda är delar av klimatarbetet och den så kallade “Green new deal” (den gröna given). I förslagen ingår en lång rad strategier.
Exempelvis:
• 30 procent av alla land- och havsområden ska skyddas
• Alla EUs kvarvarande gamla skogar ska kartläggas, övervakas och få strikta skydd
• Skadad natur ska återställas
• 25 000 km floder ska återställas och göras fria från hinder
• 3 miljarder träd ska planteras
• Alla städer med minst 20 000 invånare ska till i slutet av 2021 ha lagt fram en grön plan för att skapa exempelvis biologisk mångfald, urbana skogar, parker, stadsodlingar och gröna tak
• Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska halveras till 2030
• Antibiotika inom djurhållningen ska minska med 50 procent
• 30 procent av allt jordbruk ska vara ekologiskt år 2030 (idag är det bara 8 procent)
• I odlingslandskapet föreslås tio procent av marken avsättas för biologisk mångfald (exempelvis blommande kantzoner, småvatten, stenmurar och andra värdefulla miljöer)
• Hårdare djurskyddsregler ska införas
• Obligatoriskt märkningssystem för livsmedel
• Matsvinnet hos butiker och konsumenter ska halveras och ett mål om minskat svinn för hela livsmedelskedjan ska tas fram
WWF är över lag positiva till förslagen. Särskilt planen om att 2021 sätta bindande mål för EU-länderna att restaurera land- och havsmiljöer ser de som nödvändigt för att vända att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och för att minska klimatförändringarna.
– Vi är glada att kommissionen nu föreslår att minst 30 procent av EUs land- och havsområden ska skyddas och få en effektiv förvaltning till år 2030, något WWF länge drivit. Det ger en stark signal att EU tar på sig ledartröjan inför FN-förhandlingarna om biologisk mångfald nästa år, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare på WWF.
Däremot är WWF kritiska till att det saknas exempelvis ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden och att det inte föreslås att miljöskadliga subventioner bör avvecklas.
– För att löftena ska bli verklighet måste genomförandet av befintliga åtaganden och miljölagstiftning stärkas. Det gäller till exempel fågeldirektivet, art- och habitatdirektivet, ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet. WWF tycker att det är positivt att kommissionen vill fokusera på handling. Kommissionen överväger att lägga fram ett bindande ramverk för genomförande 2024 om medlemsländerna inte tar sitt ansvar, skriver WWF i en kommentar.
Bland politikerna har reaktionerna varit överlag positiva, men Moderaternas partigrupp i EU-parlamentet vill försena besluten till efter coronapandemin är över och Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, säger till Ekot att hon tycker att det är fel att sätta upp mål för minskad användning av bekämpningsmedel.
Pär Holmgren (MP) är missnöjd åt andra hållet och säger i en kommentar till DN:
– Vi hade förstås velat vara ännu mer ambitiösa i strategin men flera av våra viktigaste krav är med. Nu gäller det att EU-parlamentet ser till att dessa regler blir bindande och implementeras i praktiken. Resultatet av den gamla strategin har lärt oss att detta måste bli bättre denna gång.
