“Det borde skapas ett Pokémon Go för arter så att fler kommer ut i naturen” är en mening som yttrats på många håll i världen de två senaste åren. App-utvecklarna Overstellar vann i våras Hack For Sweden med en sådan idé. Natursidan har testat en prototyp för deras spel Biologg.
2016 gick befolkningen i Sverige man ur huse för att spela det extremt populära spelet Pokémon Go. Det blev en trend som varade i flera månader. Plötsligt var folk ute och promenerade som aldrig förr (för att leta pokémons) och främlingar pratade plötsligt med varandra (om pokémon).
LÄS ÄVEN: • Biologer inspireras av spelet Pokémon Go
Sedan dess har det ofta nämnts hur perfekt spelet vore för arter. Det verkar det också vara. Åtminstone på ytan. Svårare blir det när du börjar fundera lite mer på djupet. I Niantics monstersuccé placerar spelet ut monster i den verkliga världen som bara syns i appen. Du måste till exempel befinna dig i en viss korsning för att se en viss pokémon. Men om du ska samla verkliga arter – hur avgör spelet om du ser en art på riktigt eller bara hittar på? Ska spelet använda AI för att känna igen en art? Hur tillförlitligt är det i sådana fall när tekniken inte riktigt är tillräckligt utvecklad? Går det att skapa en tävlingsinriktad community som bygger på att folk är ärliga och inte fuskar?
Biologg har inspirerats av succén
Det här är frågor som Anna-Karin Bergkvist och Daniel Eriksson brottas med. I våras vann de idétävlingen Hack For Sweden med sin app Biologg – “ett mobilspel inspirerat av Pokémon Go där man samlar på riktiga djur och växter”, som de själva presenterar det. Sedan dess har de bland annat haft möten med ArtDatabanken om ett eventuellt samarbete.
I dagsläget låter Anna-Karin Bergkvist och Daniel Eriksson folk testa en enkel prototyp för att se vad de får för feedback. Jag blir en av testpersonerna. Jag får svara på några frågor om min erfarenhet av Artportalen och Pokémon Go och får sedan en iphone i händerna. Anna-Karin och Daniel sitter bredvid och iakttar hur jag trycker på skärmen och uppmanar mig att prata högt om vad jag tänker och hur jag reagerar.
Intrycket är positivt. Det är ett tilltalande gränssnitt med fina ikoner och jag känner direkt hur artnörden inom mig går igång på de olika belöningssystem som det ges exempel på. Jag får testa att lägga in (logga) en art – en lövgroda. Jag ges några olika förslag på arter, men kan även uppge att jag är osäker på artbestämningen. Jag känner mig säker, loggar lövgrodan och får poäng – extra mycket eftersom det är första gången jag loggar just den arten. På “min” profilsida i appen kan jag se att användaren nu är på nivå 1 för groddjur men på nivå 4 för växter. Det är som gjort för att jämföra sig med andra spelare.
Lovande skal
Det ser lovande ut, men det är en prototyp jag testar. Mycket arbete återstår för Anna-Karin Bergkvist och Daniel Eriksson. De bubblar av idéer om hur appen kan utvecklas, men de måste bestämma sig för vilka funktioner som ska finnas med vid starten och vilka som kan läggas till senare. Behöver verkligen appen kunna identifiera arter? Kanske kan andra användare hjälpa till med artbestämningen och därmed kontrollera att det inte fuskas?
– Förhoppningen är att appen ska uppmuntra folk att lära sig fler arter och i sin tur hjälpa andra att berätta vad en viss art är, berättar Daniel Eriksson.
– Det vi vill göra är att engagera Pokémon Go-generationen och involvera en ny målgrupp som kanske inte varit så naturintresserade tidigare. Jag tror också att den är lämplig för föräldrar som vill få sina barn mer naturintresserade, berättar Anna-Karin Bergkvist.
– Men även vuxna som vill få motion och motivation att komma ut mer i naturen tror jag kan vara intresserade, säger Daniel Eriksson.
– Vi är ju själva målgruppen, påpekar Anna-Karin Bergkvist och berättar hur de båda börjat komma ut mer i naturen de senaste åren. Kvällen innan intervjun var de exempelvis på en fladdermusvandring i närområdet.
Skisser och brainstorming
Intervjun och testet sker i utvecklarduons lägenhet. I vardagsrummet ligger diplomet från vinsten i Hack For Sweden och på dörrarna till rummen har de tejpat upp skisser som visar appens olika funktioner och små serier som visar hur olika typer av användare skulle kunna använda Biologg.
Efter prototyptestet tar vi en promenad i ett närliggande naturområde. Vid en nyuppsatt skylt för områdets naturreservat får de inspiration till en möjlig utmaning i spelet. Lite senare kommer en strimlus spatserande på gångvägen där vi går.
– Logga den! utbrister Anna-Karin Bergkvist sekunden efter jag pekar på den, varpå Daniel Eriksson snabbt tar en bild med mobilen. Det ser onekligen både naturligt och roligt ut. Kan det bli något som Pokémon Go-generationen ägnar sig åt nästa sommar?
Målet är att Biologg ska lanseras våren 2019, men exakt vilken funktionalitet den kommer ha är inte helt spikat än. Arbetet kan följas på www.biologg.se