Dom: Staten ska ersätta skogsägare som vill avverka i tjäderspel
Domsluten gäller tre skogsägare som velat avverka skog med spelplats för tjäder, respektive förekomst av orkidén knärot. Skogsstyrelsen sa nej till avverkningen med hänvisning till artskyddsförordningen. Nu har markägarna fått rätt till ersättning av staten i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
I ett av fallen ansåg Skogsstyrelsen att inte staten ska betala ut ersättning för “avverkning som är förbjuden“. Detta enligt 4 § i artskyddsförordningen eftersom avverkningen riskerade att skada eller förstöra tjädrars fortplantningsområden eller viloplatser. Det är dock bara ungefär 0,7 procent av fastighetens totala area på drygt 17 hektar som avverkningsförbjudet gällde. “Inskränkningen är sådan att den får tålas”, menade Skogsstyrelsen.
Men Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har nu gett markägarna rätt – om de inte får avverka skogarna med tjäder och knärot så har de rätt till ersättning från staten.
– MÖD har ansett att ett beslut som innebär inskränkningar i den pågående markanvändningen under vissa förutsättningar kan ge rätt till ersättning även om beslutet grundas på bestämmelser i artskyddsförordningen. Eftersom förutsättningarna för ersättning har ansetts uppfyllda och det yrkade kapitalbeloppet varit vitsordat har MÖD ålagt staten att utge yrkat belopp till fastighetsägaren, skriver MÖD i sitt beslut.
Domstolen anser att ersättningsskyldighet kan gälla om grunden för beslutet att ta hänsyn till artskyddsförordningen “ligger utanför den enskildes kontroll och beslutet drabbar denne särskilt hårt, till exempel genom en betydande skada”.
LRF Skogsägarna skriver i ett pressmeddelande att de vill se att regeringen ändrar i artskyddsförordningen.
– Om alla dessa ärenden ska gå till domstol så kommer staten sannolikt få betala ut mångmiljardbelopp i både rättegångskostnader och ersättning till skogsägare. Det finns inga vinnare här, utan bara förlorare, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
Ärendet kan överklagas fram till den 19 januari 2022.
Källa: Mark- och miljööverdomstolen