Skog med död ved. Foto: Erik Hansson
Sverige intar en hållning kring biologisk mångfald som är svagare än vad EU föreslår. I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver nu företrädare för WWF, Naturskyddsföreningen, Stockholm Resilience Center, SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) och Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald att de är “djupt oroade” över Sveriges hållning.
Sveriges biologiska mångfald är hårt trängd. Det var budskapet i den rapport som Naturvårdsverket skickade in till EU i våras och som bland annat tar upp att endast 40 procent av Sveriges arter och 20 procent av våra naturtyper mår bra. Sämst går det för fjärilar och vedlevande insekter, samt naturtyperna gräsmarker, dyner, hav och skog. Årets nya rödlista från SLU ArtDatabanken konstaterar också att läget är allvarligt. Nästan var femte art av de 22 000 undersökta arterna har minskat så mycket att de i någon mån är hotade.
EU presenterade i maj en plan för att bemöta hotet mot biologisk mångfald inom unionen. Planen kallades “en stark signal” av WWF och innehöll bland annat förslag om att 30 procent av både land- och havsområden ska skyddas, att alla EUs kvarvarande gamla skogar ska kartläggas, övervakas och få strikta skydd, att skadad natur ska återställas och att 25 000 km floder ska återställas och göras fria från hinder.
Men när Sveriges regering nu svarar EU med sin ståndpunkt till strategin så anser de att skyddet av landområden ska fortsätta utredas och att strategin för biologisk mångfald ska vara underordnad skogsstrategin.
– Trots tidigare höga ambitioner i frågan uttrycker regeringen sig nu vagt och ambitionslöst och hänvisar till nationella anpassningar. Vi är djupt oroade över Sveriges hållning, skriver företrädare för WWF, Naturskyddsföreningen, Stockholm Resilience Center, SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) och Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald i debattartikeln i Göteborgs-Posten.
Källa: Göteborgs-Posten
