Kräsna lavar och vedlevande svampar trivs i nyckelbiotoper – skogsområden med extra stor betydelse för funga, flora och fauna. Men om det avverkas intill nyckelbiotopen påverkas lavarna och vedsvamparna negativt även inne i nyckelbiotopen och det gäller inte minst de kräsna, hotade arterna, visar forskare från ArtDatabanken.
‒ I kanten mot en avverkning ökar mängden döda träd, men vi kan se att de arter som visar på höga naturvärden inte kan kolonisera den döda veden. De mer vanliga svamparna är inte lika känsliga för sol och vind och kan därför lättare kolonisera den nybildade döda veden. Det här märks speciellt i små områden med förhållandevis mycket hyggeskanter, säger Mari Jönsson, forskare vid Artdatabanken, till Skogssällskapet.
Läs även: • Bok om signalarter i skog – ett viktigt verktyg för att skydda natur
Forskarna har studerat om nyckelbiotoper i Dalarna och Gävleborg, som innehåller mycket gran, kan fungera som livsmiljö för vedsvampar under lång tid. Slutsatsen är att de naturvårdsintressanta arterna finns kvar efter tio år, men att de minskar i kanterna mot nyupptagna hyggen. Detta trots att mängden död ved ökade i hyggeskanterna.
Även andra naturvårdsintressanta artgrupper, som lavar, visade en negativ utveckling efter tio år i nyckelbiotoper intill avverkningar. Effekten var betydligt större i frivilligt avsatta nyckelbiotoper jämfört med formellt skyddade reservat.
LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen: 3500 nyckelbiotoper har påverkats vid avverkning
– Det beror sannolikt på att de frivilligt avsatta nyckelbiotoperna är mindre än de formellt skyddade reservaten. I små områden blir det mycket kant i förhållande till det avsatta områdets totala yta och det leder till en ökad sol- och vindexponering som missgynnar lavarna. Små områden har också mindre populationer av dessa trädlevande lavar och blir då mer känsliga för lokala utdöenden, säger Mari Jönsson.
För att förbättra förutsättningarna för de kräsna arterna rekommenderar forskarna skogsägare att tänka på så kallade kanteffekten vid avverkning runt mindre nyckelbiotoper och att det lämnas en buffertzon av skog runt nyckelbiotopen som ger skugga och minskar risken för exponering. På så sätt skyddas känsliga arter.
Källor: ArtDatabanken/Dagens Natur och Skogssälllskapet