När skogar avverkas påverkas det lokala regionala klimatets värme och fuktighet. En ny studie visar att avskogade områden kraftigt ökar risken för stormar.
Det är välkänt att avverkningar leder till ökat vattenflöde och ökad risk för lerskred när inte längre träden håller ihop marken och hjälper till att suga upp nederbörden. De flesta studier om skogars och avskogade områdens påverkan på väder och fuktighet har gjorts i Amazonas. Där har de visat att skogsbryn ökar nederbörden lokalt medan avskogade områden minskar regnmängden.
I den nya studien som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences har forskare från UK Centre for Ecology & Hydrology tittat på ett stort område i västra Afrika där avverkningar skapat ett lapptäcke av avskogade områden och få intakta större skogar.
I 30 års satellitdata hittade forskarna ett starkt samband mellan avskogade områden och lokala stormar på eftermiddagen. Större avverkningar orsakade oftare stormar. Nära kusten, som också påverkas av havsluften, var stormar dubbelt så vanliga.
Fler extremväder efter avverkningar
Forskarna fann att avverkningen av stora skogsområden kraftigt påskyndar effekterna av den globala uppvärmningen. På platser där skogarna fortfarande står kvar har antalet stormar ökat med 40 procent sedan 1991, vilket kan kopplas till den globala uppvärmningen som medför allt fler extremväder. I avskogade områden var effekterna ännu tydligare. Där hade antalet stormar fördubblats under samma tid.
Det undersökta området är typiskt för många tropiska områden med mycket avverkningar och forskarna tror att deras resultat kan gälla även för andra områden nära kusten.
– Ungefär 40 procent av världens befolkning bor inom 100 km från kusten, så ökningen av plötsliga översvämningar drabbar miljontals människors liv. Våra resultat ger därför en varning till snabbväxande kuststäder över hela världen. Avskogning förvärrar effekterna av klimatförändringar i några av de minst motståndskraftiga städerna på jorden, vilket gör det mycket svårare för dessa samhällen att klara av extrema väderhändelser, säger Chris Taylor vid UKCEH, som ledde studien.
Källor: PNAS och UK Centre for Ecology & Hydrology