Årets miljöhjälte: Det är ett kraftfullt system vi utmanar

Naturens rättigheter, en internationell lagstiftning mot miljöförstörelse (ekocid) och en omställning till ett annat samhälle – det är tre stora frågor som inte är helt enkla att sätta sig in i. Pella Thiel är engagerad i alla tre och nu har hon utsetts till Årets miljöhjälte för sitt arbete med de två förstnämnda.

När intervjun görs har Pella Thiel precis hållit en kurs i ekopsykologi. Det ägnar hon sig åt när hon inte tar sig an naturens rättigheter, en internationell lagstiftning mot miljöförstörelse och en systemomställning. Hon har med andra ord många olika hattar att växla mellan och många ämnen att prata om.

Just nu är hon aktuell som Årets miljöhjälte. Ett pris som Världsnaturfonden WWF motiverar med att hon för naturens talan och sprider “budskapet om naturens självklara rättigheter”. Själv är Pella Thiel lite kluven till att ta emot priset.
– Det är förstås jättekul och väldigt hedersamt. WWF har velat uppmärksamma idéerna om ekocid och naturens rättigheter. Det är frågor som bärs av stora rörelser, så jag känner att det är rörelserna som får priset, men jag får väl personifiera dem, säger hon.

Artutrotningen tände gnistan
Hon började sin yrkesbana som djurvårdare och lärare i djurvård och började tidigt förstå vad som händer med världens djur och att många arter är utrotningshotade.
– Jag har varit väldigt orolig för artutrotningen sedan dess. Jag tänkte att “jag som vet ganska mycket om problemet och har en grundläggande trygghet med mat på bordet – om inte jag engagerar mig, vem ska göra det då?”.

Pella Thiel började engagera sig, men blev snart frustrerad.
– Jag tycker inte att miljörörelsen tar tag i de grundläggande mönstren som gör att vi fortsätter förstöra naturen. Vi lappar och lagar inom ramarna för ett system som är destruktivt och ohållbart.

Hon letade vidare och kom 2008 i kontakt med omställningsrörelsen, som arbetar lokalt med hur vi kan ställa om våra samhällen och sätt att leva så att det blir hållbart på riktigt. Sedan 2013 finns Omställningsnätverket i Sverige och Pella Thiel var ordförande till och med september i år.

En av de vanligaste frågorna som ställs till dig verkar vara “kommer inte folk lida om vi ska göra så stora omställningar i systemet”. Kan du svara på det en gång till?
– Jo visst. Flera av de stora problemen vi står inför kan inte lösas samtidigt som vi håller fast vid det samhällssystem som vi har idag. Det innebär att förändring krävs och det tycker vi människor är svårt och jobbigt. Men det är inte som att vi kan välja omställning eller inte; att leva i ett ohållbart samhälle betyder ju att förändring kommer oavsett vad vi tycker. Då är det ju viktigt att verka för en hälsosam förändring. Den kultur vi har idag är djupt destruktiv för naturen, men också för människor. Det märks redan på många håll i världen, men också här i Sverige med höga nivåer av stress och depression. Jag tror att vi har mycket att vinna på en omställning.

Pella Thiel berättar att vi med hjälp av fossil energi byggt upp ett system som försöker kontrollera naturen och ekosystemen, men vi har hamnat i ett allt mer okontrollerbart klimat och väckarklockan ringer.
– Det blir allt svårare att tro på utveckling och framsteg när vi ser att dessa i sig hotar själva förutsättningarna för samhället. Färre och färre tror på den berättelsen. Då föds något annat. En ny berättelse tar form, förklarar Pella Thiel.

Om miljörörelsen, Extinction Rebellion och Fridays For Future ägnar sig åt att påpeka brister i systemet så beskrivs Omställningsnätverket som ett försök att ta fram svar på vad som kommer efter att vi kommit fram till att vi måste ställa om systemet.
– Vad är nästa steg, efter att vi strejkat? Vi kan inte förvänta oss att maktstrukturerna ska vilja skapa något nytt. Det måste vi, folket, göra, och det kan vara en jättejobbig insikt. Det är svårt och smärtsamt att lämna ett gammalt system innan det är tydligt vad det nya består av. Omställningen är oviss och vi människor avskyr ovisshet. Framför allt är det svårt för de som går först. Därför är det viktigt att det finns rörelser som samlas och gemensamt bygger upp sådant som inte finns än. Där man inte heller kan svara på alla frågor än, säger Pella Thiel.

Prisas för arbetet mot miljöförstörelse
Omställningen är ett stort och intressant ämne som är väl värt att lyfta, men nu var det Pellas andra hattar som var aktuella – naturens rättigheter och ekocid som brott. Det är för dessa insatser som hon utsetts till Årets miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald.

– Naturens rättigheter utmanar vår kultur, som bygger på antagandet om människan särställning, på ett fundamentalt plan. De kan utgöra grunden i den transformation som exempelvis IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, efterlyser. Det är en fascinerande idé, eftersom den kan skifta systemet samtidigt som den är begriplig i vårt befintliga system. Det vi vill göra nu är att använda existerande regelverk och institutioner för att ta in idén om att naturen har rättigheter, förklarar hon.

Pella koordinerar nätverket för Naturens rättigheter i Sverige, som vill se följande åtgärder:
1. På nationell nivå vill rörelsen se en paragraf i regeringsformen om att naturen har rättigheter. Något som just nu föreslagits i en motion. Det skulle innebära exempelvis att Vättern erkänns som juridiskt subjekt. De vill även se att naturen får en ombudsman som ser till att rättigheterna inte kränks.
2. Att FN antar Deklarationen för Moder Jords rättigheter.
3. Att ekocid erkänns som ett brott inom Internationella brottsmålsdomstolen.

Hur skulle du beskriva kopplingen mellan naturens och mänskliga rättigheter?
– Vi är helt beroende av de levande systemen och ett av de stora hoten mot mänskliga rättigheter är att livsmiljöer förstörs. Vi är en del av naturen; vi behöver det ena för att också ha det andra.

Att ge naturen rättigheter kan kanske kännas som en ovan tanke, men faktum är att det redan skett på flera håll i världen. Invånarna i Toledo, Ohio, har nyligen röstat igenom ett historiskt beslut om att ge sjön Erie rättigheter att existera och utvecklas, samt rättigheter för Toledos invånare till en hälsosam miljö. Lake Erie blev därmed första ekosystemet i USA med rättigheter. Tidigare har floder, berg och skogsområden i bland annat Nya Zeeland, Colombia och Indien fått juridiska erkännanden.

Hittills har vissa enstaka områden fått rättigheter runt om i världen. Är det så man behöver arbeta – ett område i taget?
– I många av fallen har folk fått sina grundläggande rättigheter hotade med kopplingar till en viss plats. Som när hundratusentals människor vid Lake Erie i USA plötsligt blev utan dricksvatten. Vi uppfattar oss ofta som en del av ett landskap, en plats vi älskar. Det är där engagemang tar sin början.

Hur har de här naturrättigheterna efterlevts?
– De flesta besluten är väldigt nya och de har inte testats. Men Ecuador har haft naturens rättigheter inskrivna i konstitutionen i tio år. Där har det varit flera rättsfall och det är intressant att se hur institutioner som domstolar agerat på nya riktlinjer. De har i vissa fall dömt till förmån för naturen och uttryckligen i domslut utmanat en antropocentrisk världsbild. De här institutionerna verkar inom ramen för ett industriellt tillväxtsamhälle, det är en svår kontext att verka inom och ett kraftfullt system att utmana, så det är väldigt hoppfullt att det ändå sker.

Det är komplicerade frågor som Pella Thiel kämpar för och de kan vara svåra att hinna förklara ordentligt på den korta tid som människor ofta har idag. Men hon är själv förvånad över hur fort det gått. Hon började jobba med naturens rättigheter för 6-7 år sedan. Då var ämnet nästan helt okänt.
– Det kändes som att det skulle bli en lång process. Även om inte naturens rättigheter har någon synlig praktisk betydelse i Sverige ännu så hade jag inte förväntat mig att det skulle gå så snabbt. Jag är förvånad över att det blivit så omtalat och jag har till exempel blivit inbjuden för att prata i helt nya sammanhang, med filosofer, arkitekter och konstnärer. Årets miljöhjälte-priset är ett erkännande och ett tecken på att idéerna tagit sig ganska långt.

Läs även:
• Miljöjuristen: Absurt att inte fler stora klimatutsläpp stoppas i domstol
• Nästan 1 miljon underskrifter för att FN ska ta upp naturens rättigheter
• Lagförslag i Filippinerna ska ge naturen rättigheter