Sala silvergruva, en betydligt mer långsiktig investering än dagens gruvor. Foto: Erik Hansson
Om ett företag vill starta en gruva på din mark, så blir det du som står för rättegångskostnaderna om du vill överklaga deras beslut. Det menar Villaägarnas riksförbund är kontentan av regeringens nya Vattenverksamhetsutredning.
Sala silvergruva. Foto: Erik Hansson
– Det rör sig ofta om hundratusentals kronor i rättegångskostnader, och det här är inget som ersätts i villahemförsäkringen. Resultatet kommer att bli att folk kommer att stå där utan advokat och likaså utan tekniskt biträde, eftersom man inte klarar att finansiera kostnaden på egen hand. Man vill tillvarata exploateringsintressena på konsumenternas bekostnad. Och det är helt oacceptabelt, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund till Ekot.
DN rapporterade i början av augusti att nio av tio ansökningar om provborrningar godkänns av staten och att “markägarna är maktlösa mot gruvbolagen”. I Sverige har en markägare inte rätt att avvisa provborrningar på sin mark och inte heller kommuner har mycket att säga till om. 88 procent av Sveriges befolkning anser att detta är fel.
Om provborrningarna skulle leda till brytning så har markägaren endast rätt till 1,5 promille av värdet på det som tas upp, men det är inte alltid ens den ersättningen når markägaren.
Om ett gruvbolag skulle vilja provborra på din mark så är det alltså 90 procents chans att staten godkänner borrningen, du får bekosta en eventuell överklagan på flera hundra tusen kronor och om borrningen skulle ge intäkter på exempelvis en miljon kronor så har du rätt till 1500 kronor i ersättning.
De senaste åren har antalet prospekteringar minskat, enligt DN. Gruvbranschorganisationen Svemin menar att det finns ett samband mellan gruvbolagens minskade intresse och ökande protester och överklaganden. Möjligen blir det färre överklaganden när markägarna måste stå för hela rättegångskostnaden själva?
Läs mer:
• Så banar Sverige vägen för en gruvboom.
• Sveriges turistförening kritiserar Sveriges minerallag.
• Stora saneringskostnader efter gruvbolag i konkurs.
• Kritiserat gruvbolag vill borra i skyddad natur.
