Rödfalk. Foto: Tomer T – Lesser Kestrel.png: , CC BY-SA 3.0, Länk
I en ny studie från universiteten i East Anglia (UEA) och Lissabon varnar forskare för att flera hotade fågelarter i Europa kan få sina livsmiljöer minskade med upp till 50 procent inom det närmsta århundradet om jordbrukare fortsätter konvertera mark till mer lönsamma grödor.
Ett lågintensivt jordbruk har skapat vad som liknar ett stäpplandskap på sina håll i Europa. I dessa områden lever idag viktiga populationer av fåglar som stortrapp, rödfalk, blåkråka och småtrapp. Den nya studien har under en tioårsperiod följt sådana stäpper i Portugal och Spanien där ungefär en tredjedel av världens alla stortrappar lever.
Allt fler av dessa stäpper omvandlas till moderna oliv- och vindruvsproduktioner som inte är lämpade som livsmiljöer för fåglarna. Enligt forskarnas studier kan stäpplandskapet minska med 20 procent till 2050 och 40 procent till 2110 om omvandlingen fortsätter som idag. Efterfrågan på produkter som olivolja och vin ökar dock, vilket får forskarna att oroa sig för att livsmiljöerna ska minska ytterligare.
I studien kom de även fram till att skyddade Natura 2000-områden har gjort att fler stäpper klarat sig, men att även landskapet inom Natura 2000-områdena omvandlats till den grad att 35 000 hektar stäpper försvunnit på tio års tid. Detta beror enligt forskarna på att skyddet efterlevs för dåligt, otillräckliga incitament för samarbete med jordbrukare och alltför kortsiktigt arbete med bevarande av livsmiljöer.
Forskarna betonar också vikten av att det inte bara är inom de fläckvisa skyddade områdena som dessa livsmiljöer är kvar. Det är viktigt att det skapas korridorer så att arterna kan röra sig mellan lämpliga områden och inte blir isolerade.
– Vår studie om jordbruksstäpper visar vikten av Natura 2000-områden för att skydda Europas viktigaste livsmiljöer, men belyser också avgörande brister som fortfarande måste lösas för att uppnå bevarandemålen i konventionen om biologisk mångfald och för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, skriver forskarna i sin slutsats.
Källor: University of East Anglia och Biological Conservation
