Lill-Skaure. Foto: Björn Mildh
Sveaskog har fått en så kallad “allvarlig avvikelse” av en revisionsbyrå för en planerad avverkning i ett skogsområde med höga naturvärden som också är ett viktigt renbetesområde för Maskaure sameby.
Det gäller skogen Lill-Skarja i Maskaure sameby i Arjeplogs kommun. I den 39 hektar stora skogen har en naturvärdesinventering hittat över 20 rödlistade arter som till exempel gräddporing (“sårbar” på rödlistan), fläckporing (“sårbar”), gränsticka (“nära hotad”), rosenticka (“nära hotad”) och tretåig hackspett (“nära hotad”). Många av dem är också så kallade signalarter, det vill säga tecken på att området är en nyckelbiotop och därmed inte ska avverkas enligt skogsbrukscertifieringen FSCs stadgar.
Björn Mildh, som kämpat för skogar i många år och som besökt den aktuella skogen, beskriver den så här:
– Skogen är en flerskiktad cirka 200 år gammal talldominerad barrblandskog på torr mark. Den har såväl träd- som markkontinuitet och höga naturvärden, även om skogen är dimensionshuggen för länge sedan. Rikligt med grov död ved i form av grova lågor och stora rotvältor. Relativt gott om mörka hänglavar (främst manlav, renarnas favorit). Hela västra sidan av det avverkningsplanerade området gränsar direkt mot det planerade naturreservatet Skarjak.
Skogen är också en renbetesskog i renarnas året-runt marker och Maskaure sameby behöver ha kvar skogen och har vid ett tidigare tillfälle sagt nej till Sveaskogs avverkningsplaner.
Björn Mildh berättar att det inte råder någon tvekan om att skogen i Lill-Skarja är en nyckelbiotop.
Det är även vad revisionsbyrån DNV GL kom fram till. De skriver i sin motivering till den “allvarliga avvikelsen” att besök av Skogsstyrelsen visade på mycket höga naturvärden av nyckelbiotopklass i området.
“Avvikelser” är vad skogsbrukscertifieringen FSC kallar regelbrott. Större avvikelser ska rättas till av markägaren inom tre månaders tid. Det är andra gången på fyra år som Sveaskog får en allvarlig avvikelse. Någon större risk för påföljder finns dock inte. Det krävs fem större avvikelser för att FSC tillfälligt ska dra in ett certifikat. Det har FSC i Sverige bara gjort vid ett enda tillfälle sedan märkningen startades 1996. Skogsbolaget Bergvik i Siljan fick sitt certifikat indraget under en kort period 2014. Bergvik i övriga landet fick däremot fortsätta använda FSC-märkningen under den här perioden.
Sveaskog har överklagat avvikelsen och anser att de följt de åtgärder som tidigare tagits fram.
– Det beskrivs inte heller som en tydlig nyckelbiotop i Skogsstyrelsens andra bedömning och kan därför inte klassas som en upprepning av tidigare avvikelser i området och därmed inte heller anses vara en allvarlig avvikelse, skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Källa: Sveaskog
