Slaguggleungar, fotograferade vid ringmärkning. Stör ungar och häckande fåglar så lite som möjligt. Foto: Erik Hansson
Under våren och sommaren är det många människor som hittar “övergivna” djurungar och fågelungar som “ramlat ur boet”. Många tror att de gör fågelungarna och djurungarna en tjänst genom att ta hem dem – så är sällan fallet om inte föräldrarna är döda eller djuret är svårt skadat.
Det är också en myt att en unge som vidrörts av människan ratas av sina föräldrar. Det bästa är oftast att låta en fågel- eller djurunge vara eller flytta den till en plats där den inte riskerar att förolyckas om det skulle finnas något uppenbart hot – till exempel en katt i närheten eller att fågeln sitter på en väg.
– För djurens bästa så tror jag att i nästan alla fall gör man det bästa att bara gå därifrån. Det är svårt att veta om det är en förälder i närheten även om man inte ser någon. Djurungar är ofta fullkomligt orädda, men föräldrarna är rädda för människor så de kan vara i närheten även om vi inte ser dem. Vi människor vill gärna lägga oss i allt och vi vill bestämma över allt, men i de absolut flesta fallen bör djurungar låtas vara ifred, säger etologen och fågelkännaren Johan Lind till Naturmorgon.
Här är några allmänna råd om fågelungar och djurungar från den nationella föreningen Katastrofhjälp fåglar vilt (KFV):
• Betrakta inte en djur- eller fågelunge som övergiven om inte mamman hittas död.
• Bara om du på långt håll kan bevaka en unge och konstatera att den inte matats på flera timmar kan du vara säker på att den är övergiven. Har du inte tid att vänta kan du inte betrakta den som övergiven.
• Att ta hem levande eller döda djur kan betraktas som tjuvjakt.
• Vilda djur får inte tas om hand mer än 48 timmar och ungen löper stor risk att skadas om du inte vet precis vad du gör. Fler djurungar dör varje år på grund av missriktad djurvänlighet än på grund av att folk låtit bli att ingripa.
• Om du är det minsta tveksam eller har hittat ett skadat djur eller fågel – vänd dig till exempelvis KFV, viltrehabiliterare eller din lokala ornitologiska förening.
• Det är inte sant att djurföräldrar inte längre accepterar djurungar som rörts av människor.
Källa: KFV
