Kortbent fladdermusfästing. Foto: Anders Lindström/SVA
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har satt svenska namn på 24 fästingar. Hittills har 20 arter av spindeldjuren (de är alltså inte insekter) upptäckts i Sverige, men fler spås komma hit i framtiden.
Fästingarna har fått namn efter vilka djur de helst söker upp. Backsvalefästingen lever till exempel uteslutande på backsvalor och på samma sätt ges ledtrådar till värddjuren i namn som fladdermusfästing, vattensorksfästing, skarvfästing, havsfågelfästing och duvfästing och hundfästing.
LÄS ÄVEN: • Ju fler rävar och mårdar desto färre sjukdomsbärande fästingar
Det är enbart en av de 20 fästingarterna som hittats i Sverige som föredrar att suga blod från människor, men den har inte döpts till “människofästing” utan till “vanlig fästing”.
– Den fästing som man träffar på allra oftast är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus . Det är ovanligt att någon av de andra arterna särskilt söker sig till oss. Som de allra flesta andra fästingar har den fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen. Under alla livsstadier utom som ägg behöver fästingen ett blodmål. Eftersom de biter flera värddjur genom livet kan många av fästingarna få i sig smittämnen som de sedan kan sprida vidare till bland andra människor. En snarlik art, tajgafästingen, har kommit österifrån och verkar ha etablerat sig åtminstone i norra Sverige, säger initiativtagaren till namngivningen, forskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
LÄS ÄVEN: • Fästingsmitta som orsakar köttallergi allt vanligare
Flera fästingar kan dock hittas på hundar och katter – igelkottsfästingen, grytfästingen, hundfästing och kennelfästing. Det går också att hitta riktiga rariteter på husdjuren ibland.
– Öronfästing, Otobius megnini , har bara påträffats en enda gång i Sverige, i örat på en hund som kom från Kalifornien. Som tur var besökte ägaren min hustrus veterinärklinik och hon tog hem fästingen till mig. Den lever nästan hela sitt liv i öronen på sitt värddjur och lämnar det bara för att para sig och lägga ägg. Eftersom de är lätta att missa så har de spritt sig över stora delar av världen och finns numera i Turkiet där de verkar bli allt vanligare. Den kommer säkert att komma till Europa inom en snar framtid, spår Anders Lindström.
Det finns framför allt två olika familjer fästingar – hårda och mjuka. De hårda suger blod i flera dagar från sitt värddjur, men de mjuka, som saknar hårt skal av kitin, bara äter i minuter eller timmar. Fästingar hör till spindeldjuren och är därmed inte insekter.
Namnen på fästingarna är framtagna av Anders Lindström, SVA, och fastslagna av Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken, SLU med synpunkter från Thomas G T Jaenson, Uppsala universitet, Lars Jonsson, Högskolan i Kristianstad, Peter Wilhelmsson och Per-Eric Lindgren, Linköpings universitet, Kajsa Glemhorn, Svenska malaisefälleprojektet samt Jan Chirico, SVA.
Svenskt namn – vetenskapligt namn
trubbnosfästing – Haemaphysalis punctata
* gul hundfästing – Haemaphysalis leachi
flyttfågelsfästing – Hyalomma marginatum
sköldpaddsfästing – Hyalomma aegyptium
* vattensorksfästing – Ixodes apronophorus
trädhålsfästing – Ixodes arboricola
klippfästing – Ixodes caledonicus
grytfästing – Ixodes canisuga
fågelbofästing – Ixodes frontalis
igelkottsfästing – Ixodes hexagonus
backsvalefästing – Ixodes lividus
tajgafästing – Ixodes persulcatus
vanlig fästing – Ixodes ricinus
gnagarfästing – Ixodes trianguliceps
skarvfästing – Ixodes unicavatus
havsfågelsfästing – Ixodes uriae
* långbent fladdermusfästing – Ixodes vespertilionis
kennelfästing – Rhipicephalus sanguineus
brokig fårfästing – Dermacentor marginatus
brokig hundfästing – Dermacentor reticulatus
amerikansk hundfästing – Dermacentor variabilis
öronfästing – Otobius megnini
kortbent fladdermusfästing – Carios vespertilionis
* duvfästing – Argas reflexus
Källa: SVA
