Ursprunget hos långflyttande tistel­fjärilar upptäckta med ny teknik

Tistelfjärilar genomför en mäktig flytt, betydligt längre än man tidigare trott. Under vår och höst flyttar de norrut genom Europa från Nordvästafrika, bland annat till Sverige. Oftast tar det flera generationer för dem att ta sig hela sträckan. Under sensommaren och fram till och med september är Marocko och Algeriet nästan tömt på tistelfjärilar. Då befinner de sig istället i Europa och så långt norrut som i svenska fjällen. På hösten återvänder de till Nordvästafrika när det finns god tillgång på värdväxter för larverna.

Världens mest spridda fjäril

Fjärilsarten finns även i USA och i Asien och räknas som världens mest spridda fjäril. De enda världsdelar där de inte lever är Sydafrika och Antarktis. Men 2013 inträffade en märklig händelse. Då upptäckte Gerard Talavera, forskare vid Botaniska institutet i Barcelona vid CSIC, tistelfjärilar på Franska Guyanas stränder. Ett förvånande fynd med tanke på att tistelfjärilar som sagt inte finns i Sydamerika. Denna ovanliga observation ledde till en internationell studie med modern teknik för att undersöka dessa fjärilarnas ursprung. Frågan är om de kom från Nordamerika, Europa, Afrika eller någon ännu mer oväntad plats?

Forskarteamet från flera olika universitet började med att rekonstruera hur det blåste perioden innan de anlände i Sydamerika i oktober 2013. Här kom första ledtråden; det blåste väldigt gynnsamma vindar från västra Afrika mot Sydamerika. Därefter sekvenserades fjärilarnas genom. Och när generna jämfördes med andra populationer kunde forskarna se att de visade ett närmare släktskap med afrikanska och europeiska populationer. Pollenkorn från fjärilarna analyserades också och då hittades två växtarter som enbart finns i tropiska Afrika. Slutligen kollades isotoper i fjärilarnas vingar, vilket ger som ett “fingeravtryck” av den region där fjärilarna har sitt ursprung. Med den här metoden upptäcktes ett troligt födelseområde i Västeuropa, möjligen Frankrike, Irland, Storbritannien eller Portugal.

Detektivarbete gav flygrutt

Så med andra ord verkar tistelfjärilarna som sågs i Sydamerika ha kläckts i västra Europa, flugit till tropiska Afrika och ätit av dessa växter varefter de korsat hela Atlanten. Denna flygning var enbart möjlig med gynnsamma vindar eftersom fjärilarna inte kan lagra mer energi än att flyga 780 kilometer. Nu kunde de glidflyga delar av sträckan och därmed spara energi.

– Vi ser vanligtvis fjärilar som symboler för skönhetens bräcklighet, men vetenskapen visar oss att de kan utföra otroliga prestationer. Det finns fortfarande mycket kvar att upptäcka om deras kapacitet”, understryker Roger Vila, forskare vid Institute of Evolutionary Biology (CSIC-Pompeu Fabra University) och medförfattare till studien.

Underskattad insektsmigration

Forskarna bakom studien rekommenderar andra forskare att studera insekters ursprung med liknande metoder och påpekar att vi inte ska underskatta insekters flyttförmåga.

– Det är första gången som denna kombination av molekylära tekniker, inklusive isotopgeolokalisering och metabarkodning av pollen, testas på flyttande insekter. Resultaten är mycket lovande och kan överföras till många andra flyttande insektsarter. Tekniken bör i grunden förändra vår förståelse av insektsmigration, säger Gerard Talavera.

Källor: University of Ottawa och Nature Communications