Svenska kyrkan om kritiserat skogsbruk: Vi har hög ambitionsnivå

Den avverkningsanmälda sandtallskogen utanför Nordmaling. Foto: Kalle Lundin

Nyligen har Natursidan skrivit om en sandtallskog utanför Nordmaling i Västerbotten som har avverkningsanmälts av Luleå stift, trots att det är en registrerad nyckelbiotop. Sandbarrskog är en av landets mest hotade skogsmiljöer och har därför lyfts fram som en prioriterad skogstyp för formellt skydd. Ändå vill inte stiftet ta tillbaka sin avverkningsanmälan. Det är inte första gången som Svenska kyrkans skogsbruk har kritiserats. Här är fler exempel:

2017: Kyrkans skogsbruk debatteras i Kyrkans Tidning under hösten, bland annat efter att Svenska kyrkan har skrivit positiva artiklar om sitt skogsbruk. Det föreslås av kritiker att Kyrkan tar in en extern part för att motverka skövlingen av natur: ”Om Svenska kyrkan på ett ärligt sätt är ansvarstagande för sin skog, be en fristående organisation som Svenska Naturskyddsföreningen komma med förslag på hur miljömålen kan utvecklas och ta ställning till dessa förslag på ett seriöst sätt”.

2017: I en debattartikel i DalaDemokraten i höstas kan man läsa om hur Västerås Stift var på väg att avverka en gammal kalkbarrskog i Smedjebackens kommun, i strid med miljöcertifieringen FSC. Men tack vare ingripande av inventerande skogsbiologer stoppades avverkningen. Skogen visade sig ha 27 olika arter som indikerar höga biologiska värden, varav tolv rödlistade. Flera av dessa finns endast på ett fåtal lokaler i Dalarna och Sverige. Tyvärr höggs en gata upp i den gamla skogen vilket innebär att känslan för en del av naturen där har gått förlorad.

2015: I en debattartikel kritiserar företrädare för flera miljöorganisationer kyrkans hantering av sin skog. De skriver att det är rimligt att kyrkan, som värnar naturens skapelse, bör ha samma ambitionsnivå som statens eget skogsbolag Sveaskog och avsätta minst 20 procent av sitt innehav till naturvården.

2013 uppmärksammar Naturskyddsföreningen kyrkans skövlingar. I Vetenskapsradion berättar Malin Sahlin, sakkunnig i skog på Naturskyddsföreningen, att delar av Svenska kyrkans skogsinnehav inte sköts på ett för miljön hållbart sätt. Kyrkan vill vara ett föredöme inom skogsbruket men eftersom vinsterna från timret är en viktig del av ekonomin fortsätter kalavverkningarna. Jan Strid, forskare vid Göteborgs universitet, bekräftar detta. Han har studerat kyrkopolitiken under många år och tror att miljöfrågan ligger för långt ifrån de kyrkliga frågorna för att komma i fokus.

2012 avverkade Härnösands stift 30 hektar skyddsvärd skog vid Brattforsen, Strömsunds kommun. Ett område som Länsstyrelsen skulle göra naturreservat av, skogen var en så kallad värdekärna- ett större område med särskilt högt naturvärde från naturvårdssynpunkt, t ex som utgångsområde för trängda arter att sprida sig från.

2010 uppmärksammade Malin Sahlin Svenska kyrkans avverkningar i sin Skogsblogg. Där finns bilder på skog som avverkats av kyrkan och sönderkörd mark. Hon skriver bland annat att hon har skickat in naturvärden från ideella inventeringar som utförts i kyrkans avverkningsanmälda skogar men att hon inte fått någon återkoppling.

Natursidan har kontaktat Sofia Bäcklund, verksamhetsledare för Svenska kyrkans skogscertifiering för att få svar på några frågor angående Svenska kyrkans skogar.

Är det inte rimligt att kyrkan, som värnar naturens skapelse, bör ha samma ambitionsnivå som statens eget skogsbolag Sveaskog och avsätta minst 20 procent av sitt innehav till naturvården?
– Vi har hög ambitionsnivå och frivilliga avsättningar är en del av naturvårdsarbetet. Sveaskog har andra markförutsättningar än Svenska kyrkan.

Kyrkan skulle kunna visa vägen och vara ett gott exempel inom skogsbruk: Avsätta mer skog, värna om känsliga miljöer genom att skydda mer, pröva andra skogsavverkningsmetoder än kalhyggesbruk, exempelvis hyggesfritt skogsbruk med häst. Vad säger ni om det?
– Vi jobbar ständigt med att utveckla vårt naturvårdsarbete.

Ligger miljöfrågan för långt ifrån de kyrkliga frågorna för att komma i fokus?
– Vi jobbar med uthållighet i tre dimensioner, ekonomi, miljö, och sociala värden. Alla tre är viktiga och har fokus.