Skogsstyrelsen överklagar godkännandet att avverka i lavskrikornas skog

Lavskrika. Foto: Gunilla Falk 

I Hälsingland stoppade Skogsstyrelsen fem skogsägare från att avverka sin skog för att det häckar lavskrikor i den. Markägarna överklagade och Mark- och miljödomstolen gick gå på deras linje. Nu har Skogsstyrelsen överklagat domen.

– De senaste domarna från mark- och miljödomstolarna om tjäder och lavskrika som rör artskydd och skogsbruk, pekar i olika riktningar. Vi överklagar för att vi behöver få bättre klarhet i hur den här typen av ärenden ska hanteras, säger Tove Thomasson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: • Ännu en domstol fastslår: Hänsyn till tjäder krävs vid avverkning

Tidigare artikel på Natursidan om skogen med lavskrikorna, skriven av Kristina Bäck:

Skogen är 110 år gammal, 29,5 hektar stor och ligger vid Arbrå. Lavskrikans bevarandestatus riskerar att hotas i området, enligt Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Det är därför de har stoppat avverkningsplanerna. Skogsstyrelsen följer artskyddsförordningen, en lag som ska skydda vissa arter och deras livsmiljöer. Lagen har tidigare knappt tillämpats inom Sveriges skogsbruk, trots att skogsbruket sedan 2001 omfattas av lagen.

Markägarna har ingen rätt att få kompensation att avverka i områden där artskydd råder. Annars brukar markägare få ersättning när ett naturreservat bildas på privat mark. Men för att ett reservat ska bildas måste det finnas fler naturvärden i skogen och det finns det inte i detta område, enligt Skogsstyrelsen. Generellt sett så saknas det pengar för områdesskydd och myndigheterna måste prioritera hårt. Att ge markägarna ersättning vore att betala för att de ska hålla sig inom lagen, menar Skogsstyrelsen.

Bollnäs fågelklubb har gjort inventeringar under 25 år i Arbrå som visar att antalet lavskrikerevir i trakten har minskat från 23 till 11. De redan genomförda skogsavverkningarna har orsakat minskningen, enligt fågelklubben.

Lavskrikan är en mycket stationär fågel som helst häckar i slutna barrskogar äldre än 60 år och med underväxt av gran, enligt Artdatabanken. Den behöver äldre träd för att kunna gömma sin föda under barken och för att kunna ta trädlavar till bygget av sitt bo. Skogen får gärna vara i blandad ålder eftersom ungarna måste kunna gömma sig från rovfåglar som duvhök i underväxten.

Enligt Artdatabanken missgynnar storskaligt skogsbruk lavskrikan. Populationen har minskat med 10-40 procent de senaste 30 åren, och minskningen sker framförallt vid lavskrikans utbredningsgränser. Skogen vid Arbrå är en sydlig utbredningsgräns.

Skogsägarna backas upp av LRF och av flera skogsbolag. De menar att det här gäller mer än några skogsområden i Hälsingland. De är kritiska till tillämpningen av artskyddsförordningen och menar att om det går till på det här viset kommer det att lägga ”en död hand” över hela skogsbruket.

Men det svenska skogsbruket har i praktiken hittills helt undantagits från artskyddsförordningen, trots att skogsbruket klart och tydligt omfattas av den. Detta enligt en rapport om artskydd från 2015 som Michael Nilsson har skrivit på upprdag av föreningen Skydda Skogen. Att artskyddsförordningen och EU:s naturvårdsdirektiv inte har tillämpats har sannolikt även inneburit att tusentals brott mot artskyddslagstiftningen har skett, skriver han i rapporten. Även brott mot EU:s timmerförordning bör ha skett när virke från avverkningar i miljöer med skyddade arter har överlåtits eller sålts.

Källor: Östersunds tingsrätt och Skogsstyrelsen