Sedan Parisavtalet har skogsavverkningen i världen ökat kraftigt
Under Parisavtalet 2015 kom världens ledare överens om att bevara och förbättra världens skogar för att hindra den globala uppvärmningen. Sedan dess har skogsavverkningen ökat. Enbart under 2015 och 2016 försvann skog motsvarande hela Spanien, enligt ny data från Global Forest Watch (GFW).
Att minska avverkningen har länge setts som en effektiv metod att minska den globala uppvärmningen eftersom skogsskövlingen står för 10-15 procent av världens årliga kolutsläpp. Trots det ökar skogsavverkningen fortfarande i världen, och det rejält. Från 2015 till 2016 ökade de med över 50 procent enligt GFW.
På sina håll i världen är läget akut. Det gäller exempelvis i Nya Guinea, med världens tredje största regnskog. Här ökade avverkningen med hela 70 procent år 2015 och var fortsatt ungefär lika höga under 2016.
LÄS ÄVEN: • Norge halverar bidrag till Brasilien när skövlingen av regnskog ökar
Många av världens skogarna försvann i bränder, och i stor utsträckning orsakades dessa av människor som vill få bort skogarna och istället ägna sig åt jordbruk. De stora bränderna i Indonesien 2015 släppte inte bara ut enorma mängder koldioxid. De beräknas också ha kostat ungefär 300 miljarder kronor för de drabbade områdena och ledde till att ungefär 100 000 personer dog av andningssvårigheter.
Indonesien är i dagsläget världens största skogsavverkare, före Brasilien. Trots nya lagar 2011 har inte mycket hänt enligt Global Forest Watch. Avverkningstakten i Indonesien har snarare ökat. Precis som i Sverige leder nästan inga övertramp mot reglerna till några konsekvenser.
GFW för även data över Sveriges skogar och enligt den har det i Sverige sedan 2001 avverkats över 3,5 miljoner hektar skog och hälften av Sveriges skogar består nu av trädplantage.
LÄS ÄVEN: • Hundratals illegala skogsavverkningar i Sverige – nästan inga domar
Global Forest Watch använder satellitdata som inte kan skilja på naturliga skogar och plantage. Det innebär att ett område räknas som avverkat oavsett om det är ett trädplantage eller gjorts om till jordbruksmark. När trädplantaget växt upp tillräckligt räknas det dock som skog igen enligt GFW:s metod.
Snart kommer dock GFW att lansera en ny analys som ska kunna skilja på naturskog och plantager, något som inte minst är viktigt eftersom trädplanteringar innehåller färre arter och lagrar mindre andel kol, berättar GFW för The Guardian.
Källor: The Guardian och Global Forest Watch