Gå till innehållet

Större hackspett.

Så hör och ser du skillnad på Sveriges hackspettar

Nu i början på våren är hackspettarna aktiva med sina trumningar. Att höra och se skillnad på dem är inte alltid så enkelt, men genom att studera vår guide och träna på lätena kommer du veta vad du ska lyssna och titta efter för att känna igen Sveriges hackspettar.

Se även våra specifika guider till • fågelskådningförbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglarmesfåglar • kärrhökarörnarsparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten

Som vanligt vid artbestämning av fåglar hjälper det att ha viss statistik i åtanke. Det är betydligt större chans att du ser eller hör en vanlig större hackspett än en raritet som vitryggig hackspett. Det är också troligare att du ser en gröngöling än en gråspett i södra Sverige. Med det sagt kan avvikelser förekomma, som exempelvis att två mellanspettar helt plötsligt dyker upp på Gotland. I den här guiden koncentrerar vi oss dock på de hackspettar som häckar i landet.

Större hackspett. Det här är en hane, vilket syns på det röda fältet i nacken. Honorna har svart fält. Lägg också märke till tydlig gräns mellan rött och vitt på buken och de stora vita fälten på vingarna. Foto: Linda Jonasson

Större hackspett

23-26 cm lång och Sveriges vanligaste hackspett. Har stora vita fläckar på vingarna, röd buk med relativt skarp gräns och helvita sidor (många andra hackspettar är streckade). Tänk på att unga större hackspettar har nästan helröda huvuden och då kan likna vitryggig hackspett.

Ungfågel – rött huvud.

Hona, utan rött fält i nacken.

Trumningen är karaktäristiskt kort, ungefär en halv sekund lång och börjar tvärt:

Varningsläte:

Mindre hackspett är “förvånande” liten. Nästan hälften så stor som en större hackspett och ser mer ihoptryckt ut. Den saknar också större hackspettens stora vita ovala fält längs vingarna. Foto: Daniel Pettersson 

Mindre hackspett

Bara 14-16 cm lång och därmed vår klart minsta hackspett. Inte mycket större än en talgoxe. Hanen har rött fält uppe på huvudet medan honan har svart huvud. Streckade sidor, inget rött på buken och liten, tunn näbb. Kan ses i hela landet och föredrar lövskogar eller blandlövskogar.

Trumningen låter mer som ett knattrande och pågår i 1,2-1,8 sekunder:

Sången består av 8-15 raka toner som påminner om göktytans, men är inte lika gnälliga (mer ti-ti-ti än ty-ty-ty) och både påbörjas och avslutas plötsligt:

Tretåig hackspett trivs i brandområden och gammal barrskog. Den ger ett mörkare intryck än andra hackspettar och är den enda arten i ordningen som har gult på huvudet (hanarna). Storleksmässigt är den något mindre än större hackspett. Foto: Zsombor Károlyi 

Tretåig hackspett

21-24 cm lång och hittas framför allt i barrskogar från Mälardalen och norrut. Ser mörk ut, men har ett vitt fält i mitten av ryggen som syns när den flyger och en ljus undersida. Den gulgröna hjässan hos hanarna är den ensam om bland hackspettarna. Honorna har istället ett vitt fält på hjässan.

Trumningen är kraftig, börjar och slutar tvärt och pågår i 1-1,5 sekunder:

Locklätet är lite mjukare och i lägre tonart än större hackspett:

Vitryggig hackspett är en riktig raritet i Sverige. Den är längre, mer långsmal än större hackspett och har vita streck längs ryggen istället för stora längsgående vita fält. Foto: Erik Hansson

Vitryggig hackspett

25-28 cm lång och väldigt ovanlig i Sverige. Trivs i sumpig blandskog. Är längre än större hackspett med lång näbb, röd hjässa (vilket dock även unga större hackspettar har), vita ränder längs vingarna och en vit fläck på ryggen som syns när de flyger. Det svarta strecket på kinden går inte heller hela vägen bak i nacken på de vitryggiga hackspettarna.

Trumningen är kraftig och gles i början och håller i länge (1,6-2,1 sek):

Locklätet är tjockare och mörkare än större hackspettens:

Göktytan är liten och brunspräcklig. Den kan vara svår att få syn på, men är ganska ljudlig så det lönar sig att lära sig lätet och att skilja det från den mindre hackspettens. Foto: Zsombor Károlyi 

Göktyta

16-18 cm lång och ger ett spräckligt brun-grått intryck med ljusare undersida. Trummar inte och ses ofta på marken på jakt efter myror. En tropikflyttare som bara är i Sverige under sommarhalvåret, men kan då ses i hela landet. Håller framför allt till vid öppna lundar och utkanter av skogsområden, samt på hyggen och liknande.

Sången påminner om mindre hackspett, men är något gnälligare (mer piu-piu än ti-ti) och längre (12-18 toner):

Gröngöling. Stor näbb, kantigare huvud än en gråspett med mer svart runt ögat och större rött fält på huvudet. Det här är en hona. Hanen har en röd fläck under ögat. Foto: Erik Hansson

Gröngöling

Den 30-36 cm långa gröngölingen kan egentligen bara förväxlas med gråspetten, som är vanligare i mellersta Sverige. Gröngölingen har dock röd hjässa från pannan till nacken och svarta fält runt ögat. Finns i hela landet utom i Norrlands norra delar och inland. Trivs bäst i kulturbygd med blandskogar och betesmarker. Trummar sällan och då en kort, dov serie på ungefär 1,5 sekunder.

Locklätet och sången är en serie “klyande” läten, 10-18 toner i något fallande tonhöjd i sången och ett kortare, trestavigt läte i flykten:

Gråspetthonan har så här helgrått huvud medan hanen har en liten röd fläck över näbben. Den här individen sträcker på halsen en del, men annars har de ett rundare huvud än gröngölingen och är också något mindre.  Foto: Johannes Rydström

Gråspett

Något mindre än gröngölingen (27-32 cm) och har ett betydligt gråare huvud (honan helgrått, hanen rött enbart i pannan). Huvudet är också rundare än gröngölingens spetsigare form. Ses mest i norra Svealand och södra/mellersta Norrland.

Trumningarna är kraftiga, startar och stannar tvärt och varar i ungefär 2 sekunder:

Sången är kortare och mer fallande/uppstannande än gröngölingens, som den annars påminner om:

Spillkråkan ser inte ut som någon annan svensk hackspett med sin helsvarta kropp och röda hjässa. Honan har en mindre röd fläck längre bak på huvudet. Foto: Daniel Pettersson 

Spillkråka

Vår största hackspett med sina 40-46 cm och svår att förväxla med någon annan. Helsvart med röd hjässa. Har flera olika karaktäristiska ljud, som kan höras året om. Spillkråkan kan ses i hela landet.

Trumningen är kraftig och snabb och kan höras flera kilometer, 2-3 sekunder långa:

Locklätet är klassiskt “klii-ääh”:

Flyktlätet:

Sången skiljs från gröngölingens på att den är starkare och rakare med samma tonhöjd:

Läs mer:
Fågelläten och fågelsång i Sverige.

Källor: Fågelguiden och Fåglar i Europa

Mer att läsa