Nyligen sågs en vitval (beluga) utanför Ölands kust. Det är en art som normalt sett lever i arktiska vatten och som är “extremt ovanlig i våra farvatten” enligt valar.se. Vi har pratat med Robert Lager, en av upptäckarna.
Robert Lager var ute och fågelskådade tillsammans med Susanne Zackrisson den aktuella dagen. De satt i en bil längst ut vid den lilla båthamnen som är belägen utanför industriområdet och golfbanan i Grönhögen på Öland. I hamnlagunen alldeles nedanför bilen satt en kungsfiskare så Robert och Susanne njöt både av utsikten och kaffet. På stranden en bit bort stod en annan skådare, som istället spanade ut över Kalmarsund.
– Jag fällde någon kommentar om att det verkade konstigt, trodde han att kungsfiskaren skulle ses ute över öppet hav? Efter några minuters envist spanande över havet, kom han fram till oss i bilen. Vi pekade ivrigt ner mot kungsfiskaren, men han ignorerade detta fullständigt. Nu kände jag dessutom igen vederbörande som Jonas Larsson, boende i Växjö, men sommarhusägare på Öland, berättar Robert Lager.
När Jonas kom fram till dem utbrast han att det simmar en vit val i sundet och fortsatte:
– Jag trodde först att det var en svan, men så försvann den och svanar dyker ju inte!
Robert och Susanne kastade sig ut ur bilen, fick upp sina tubkikare och fick snart se en kritvit kropp i havet som lika snabbt som den dök upp åter försvann under ytan igen. Under de följande 10 minuterna följde sällskapet valen eller valarna (två kan inte uteslutas, men enbart en rygg i taget sågs) under långsam, men stadig kurs söderut genom Kalmarsund, ca 500-700 meter ut från Grönhögens strand.
– Ingen stjärtfena sågs, men enligt vad jag erfarit så slås den aldrig upp vid sträcksim, utan enbart då de dyker för djupare födosök. Totalt, med Jonas initiala kontakter, bedömer jag att vi kanske noterade ett 10-tal blåsningar under passagen. Sista kontakten hade jag turen att få in den i tuben. Det var då jag noterade att den i princip helt saknade ryggfena. Det var mer som en låg “spoiler” på ryggen.
Redan medan Robert studerade valen i tubkikaren skickade han ut ett larm på Bird Alarm. Det dröjde inte länge innan telefonen började ringa och folk smsade. I telefon fick Robert också hjälp med artbestämningen. I princip ingen annan val är så här kritvit. Desutom stämde storleken och avsaknaden av egentlig ryggfena, eller rättare sagt den spoilerliknande låga fenan, är arttypisk för vitval.
– Larmet gjorde att folk placerade sig både vid Kapellruinen och nere på Ölands södra udde för att om möjligt se den annalkande valen därifrån, men vad jag vet var det ingen annan än vi tre som hade denna osannolika tur! Vi råkade helt enkelt stå på exakt rätt plats vid rätt tidpunkt, så som fallet är när en del fågelrariteter upptäcks.
Sällskapet blev så omtumlade av upptäckten att de inte riktigt kunde ta in vad de varit med om, men upplevelsen firades med lite mer kaffe och “high five”.
– Vi måste verkligen tacka Jonas Larssons lyckliga stjärna, som helt coolt stod där och insåg att den dykande svanen inte var en svan, utan en vit val. Hade han inte uppmärksammat oss, hade vi ju suttit där i bilen och fortsatt fånstirra på en kungsfiskare…