Så började branden och så påverkas naturen
Brandman som släcker en skogsbrand. Foto: Maths Nilsson
Den rekordstora branden i Västmanland har inte ens hunnit slockna innan planerna för vad som ska göras med området är igång. Det har till exempel höjts röster för att göra hela området till en nationalpark eller delar av den till en ekopark. Området kommer efter hand bli en relativt unik miljö nu när branden äntligen är någorlunda under kontroll.
Branden startades den 31 juli 2014 av skogsmaskiner som gjorde markberedning trots den stora brandrisken och är den största skogsbranden i modern svensk tid. Det är framför allt en stor tragedi för människor i området som förlorat sina hem, sina skogar och sitt levebröd. Skogsbränder innebär dock också en nystart för naturen. Redan nu har brandberoende insekter börjat söka sig till området och så fort elden slocknat kommer de första växterna dyka upp. Växter som brandnäva och svedjenäva, vars frön kan ligga under marken i flera hundra år och vänta på en brand. Först då blommar de och kan färga den eldhärjade marken lila kort efter branden.
De brandberoende insekterna lockar bland annat till sig hackspettar och även fåglar som nattskärra, trädlärka och göktyta kan gynnas av den nya biotopen.
Senare kommer frön blåsa in över området och sakta börjar en ny skog växa upp ur askan.
Peter Westman, skogsbiolog som varit chef för Tyresta nationalpark, berättar i P1 Morgon att efter branden i Tyresta nationalpark för femton år sedan så hittades 200 för Sverige nya arter i området. Dessutom upptäcktes sju helt nya arter för vetenskapen.
– Den svenska naturen är egentligen anpassad för bränder. I delar av skogarna var det bränder vart 30:e eller vart 50:e år och det finns både djur och växter som är anpassade efter brandsituationen, säger Peter Westman.
Pärlugglorna i området har blivit av med många holkar. Foto: Erik Hansson
Idag, 15 år senare, består brandområdet i Tyresta nationalpark av ett “plockepinn” av döda trädstammar, men också en hel del unga lövträd och lövsly vilket lett till att fler klövdjur finns i området idag jämfört med innan branden.
De stora djuren, så som älgar, hjortar, rådjur, rävar och grävlingar, klarar sig undan skogsbränder eftersom de känner av brandröken på långt håll. I de brandhärjade skogarna i Västmanland kan det röra sig om något hundratal älgar och kronhjortar som fått fly enligt Daniel Mallwitz, vilthandläggare på länsstyrelsen i Västmanland.
Värre har det antagligen gått för gnagare och reptiler även om de kan försöka gräva ner sig för att undkomma branden. Fågelungar som inte kan flyga än, till exempel orrar och tjädrar, kan ha förolyckats i branden och dessutom misstänks flera spelplatser för skogshöns ha gått förlorade. I området satt också en hel del uggleholkar som eldsjälar lagt ner många timmar på att sätta upp.
De brandhärjade skogarna i Västmanland kommer inte ha växt upp igen på ungefär 100 år, enligt jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker, men fram till dess kommer naturen i området få en nystart, som kommer vara mycket intressant för forskare att följa.
Källor: P1 Morgon och Eskilstunakuriren
