Recension av boken ”50 Years of Wildlife Photographer of the Year”. Alla våra bokrecensioner kan läsas här.
Natural History Museums och BBC:s naturfototävling Wildlife Photographer of the Year är kanske världens mest prestigefulla och när de samlar ihop de senaste 50 årens bästa naturbilder så blir bildmaterialet helt otroligt. Glädjande nog har det även lagts ner jobb på texterna.
I det här praktverket, som är helt på engelska, får vi följa med från naturfotograferandets början när fotograferna fick hoppas att motiven stod stilla långa stunder för att fastna på bild och när det dröjde länge innan de fick se resultatet av sina insatser. Boken berättar om den tekniska utvecklingen och hur den påverkat naturfotograferingen. Vissa av bilderna som är 20-30 år gamla är kanske inte lika fantastiska idag, men det är förvånansvärt få bilder som känns daterade. Det kanske beror på urvalet, men oavsett de tekniska förutsättningarna är det mycket som är sig likt idag från 60-talet. Det krävs fortfarande väldigt mycket planering, tålamod och ofta även lite “tur” för att få till de riktiga fullträffarna.
Ibland är priset högt. Som när Eric Hosking redan 1938 lyckades få en fin bild på en kattuggla för att i ett senare skede bli attackerad av den irriterade ugglan och förlora sitt vänstra öga. Skador, förlorad utrustning, förfrusna fingrar och annat tas annars inte upp i boken, men med tanke på alla strapatser som beskrivs skulle det nog vara en lång lista.
Även om de svenska bidragen i boken är få och begränsas till J-P Lahalls vackra bild på vattenväxter från 1999, Peter Uganders pelikan från 1968 och Jan Töves vattenliljor från 1992 så finns det en del nordiska representanter, framför allt från Finland och Norge. Ole Jørgen Liodden, som gjort den mycket läsvärda boken “Fotografera fåglar & vilda djur” har bland annat med en fantastisk bild på en tärna i midnattssol och Pål Hermansen visar sin bredd med två vitt skilda bilder.
Boken delas upp i olika teman så som ljus, berättande bilder, landskap, makro och under vattenytan och intill varje bild finns en kort beskrivning. Oftast handlar bildtexten om hur fotografen burit sig åt och det är väldigt inspirerande läsning om tålamod, planering och stor naturkännedom. Att vara envis och perfektionist är andra viktiga egenskaper för att inte bara nöja sig med en fantastisk bild utan återkomma till samma plats några gånger till för att kanske få till bilden något lite bättre i ett annat ljus eller när något annat händer i bakgrunden.
Det sista kapitlet i boken visar också hur viktiga bilder kan vara för att sprida ett budskap. Det är “naturbilder” på människans brutala ingrepp i vildmarken och när man sett bilderna på de oljeskadade pelikanerna från BP:s oljeläcka 2010, hur betar huggs loss från en död elefant eller hur en asiatisk björn töms på galla så är det svårt att glömma dem.
“50 Years of Wildlife Photographer of the Year” är en oerhört inspirerande bok både på grund av de fantastiska bilderna och på grund av texterna som berättar hur de skapades. Det är verkligen inte alla fotoböcker som jag fortsätter att tänka på efter att jag läst igenom dem, men det här är definitivt en sådan bok. Varenda en av de hundratals fotografierna tål att studeras i detalj och några av favoriterna återkommer jag ständigt till. Det här är salivframkallande läsning för alla med minsta naturintresse.
Transparens: Vi fick ett recensionsexemplar av boken från Natural History Museum.