Koraller i Stora barriärrevet. Foto: Toby Hudson via Wikimedia Commons
Uppdaterat 2014-09-03: Idag beslöts att de tre miljoner kubikmeter restmaterial från en kolgruva i Australien inte ska dumpas i Stora barriärrevet. Istället ska det hittas ett bättre alternativ på land. Både Greenpeace och Världsnaturfonden har jobbat hårt för att stoppa och uppmärksamma projektet.
Tidigare nyhet 2013-12-19: Stora barriärrevet utanför Australiens kust är ett världsarv som WWF benämner som “en av världens naturskatter“. Världens största korallrev är bland annat är hem åt 1500 fiskarter, 4000 mollusker och 240 fågelarter. Dessutom inbringar området mer än 35 miljarder kronor i turistintäkter och sysselsätter 69 000 personer.
Koraller i Stora barriärrevet. Foto: Toby Hudson via Wikimedia Commons
Nu har Australiens regering godkänt byggandet av en av världens största kol-hamnar bara 5 mil från barriärrevet. Kolet kommer sedan fraktas rakt ut över barriärrevet. En olycka skulle få förödande konsekvenser.
För att förbereda för hamnen ska dessutom tre miljoner kubikmeter av havsbotten muddras och sedan dumpas på Stora barriärrevet. Med hjälp av den nya enorma hamnen kommer Australien kunna sexdubbla sin kolproduktion till slutet av årtiondet. Redan nu är landet världens största exportör av kol.
Beslutet grundar sig i att företaget som äger projektet hävdar att området inte har är viktig för den biologiska mångfalden, att området som påverkas anses “litet” och att det troligen kommer återhämta sig från ingreppen. Uttalanden som fått kritik från miljörörelser.
Det är ännu ett i raden av beslut från Australien som kritiserats av miljörörelser. Australien har tidigare till exempel ändrat sitt mål för koldioxidutsläpp från en minskning på 5 procent till en ökning på 15 procent, landet dök inte ens upp på klimatförhandlingarna i Warszawa i höstas och de har sänkt sitt stöd för förnybar energi med över 3 miljarder kronor.
Australiens miljöpolitik har lett till starka protester och WWF och Australian Marine Conservation Society har skapat en protestsajt mot ingreppen i Stora barriärrevet.
Källa: The Guardian och Fight for the Reef
