Peter Engman har tillbringat stora delar av sitt vuxna liv i skog och mark. En gång tidigare har han sett lodjur, men det var på långt håll. I helgen fick han vara med om en oförglömlig naturupplevelse.
– Det finns inget som slår detta. Inte ens vargmötet för någon vinter sedan, berättar Peter Engman.
Det var söndagen den 21 augusti strax efter solnedgången, som Peter var ute på sin vanliga runda i skogen i Dalarna när han fick syn på något i kanten av ängen.
– Jag trodde först att det var en räv. Jag la i backen, stannade och klev ur bilen. Jag lyfte kameran och trodde knappt mina ögon när det ligger ett lodjur där och kollar på mig.
Det är högst 15 meter till lodjuret och Peter börjar fota i den allt mörkare skymningen. Samtidigt pratar han med lodjuret.
– Plötsligt reser det sig upp. Jag frågar vart det ska och fortsätter med mitt fotande. Hjärnan arbetar febrilt och jag trodde knappt att det var sant. Att stå här och fota och snacka med ett djur som få har haft möjlighet att se, och än färre fota. Att det inte sprang iväg är helt obegripligt.
Istället för att rusa iväg när det fick se Peter satt lodjuret kvar. Det till och med började tvätta sig, som katter gör. Efter ett tag reser det sig dock upp och lunkar lugnt iväg över ängen.
– Men varje gång jag ropar till stannar det upp tittar på mig, Jag hann ta cirka 110 bilder under mötet. När lodjuret försvinner bland träden så börjar det gå upp för mig vad jag precis fått vara med om – ett helt otroligt möte med det vackra lodjuret.
Se fler av Peters bilder:
• Här på Natursidan.se, där han bland annat visade upp bland de första bilderna som togs i brandområdet i Västmanland.
• På hans Facebook-sida.
• På fotosidan.se.