Vattenfall, Island. Foto: Frida Hermansson http://fridahermansson.se/
I Natursidan.se:s Naturjulkalender 2014 presenterar varje dag en naturfotograf några bilder från det gångna året.
Frida Hermansson har i stort sett fotograferat ända sedan högstadiet. Idag jobbar hon som grafisk formgivare och fotograf i eget bolag och anordnar bland annat fotoresor till Tanzania. Fler av Fridas bilder kan ses på Fridahermansson.com och på hennes presentationssida på Natursidan.se.
“2014 har varit mitt mest intensiva fotoår hittills. Ett år fyllt av spännande upplevelser och resor, både i Sverige och utomlands. Jag har för första gången upplevt orrspel en tidig morgon ute på myren och fått se tjäderspel djupt inne i Bergslagsskogarna. Det var en otroligt vacker och näst intill magisk upplevelse. Jag har även på allvar upptäckt storheten i Angarnsjöängens naturreservat, känt för sin fågelsjö, som ligger i mina hemtrakter och som jag förbisett under många år. Under våren blev det många utfärder dit, både morgon och kväll. Hit kan man åka ofta och alltid hitta någonting nytt och spännande.
Det har blivit inte mindre än två resor till ett av mina absoluta favoritställen, Island. Landet som aldrig upphör att förvåna mig och slå mig med häpnad, trots att jag varit där drygt 10 gånger nu. I år har jag även förverkligat en dröm jag haft länge, nämligen att besöka Svalbard. En otroligt mäktig upplevelse som jag ännu inte hunnit smälta ordentligt.
Väl hemkommen ifrån resorna har hösten varit fylld av fotoutställningar, bildvisningar och planering inför nästa års fotoresor. Jag är stolt, lycklig och överväldigad av vad 2014 haft att erbjuda och ser med spänning fram emot 2015.
Isbjörnshopp
Att få en isbjörn, på riktigt, i sin rätta miljö är nog bland det största man kan uppleva och såklart en av de saker som stod högst upp på min önskelista när jag åkte till Svalbard. Enträget spanade vi i kikare och telen på varenda gulaktig smutsfläck vi kunde se på isflak, klippor och packis som vi passerade med båten. Dagarna gick och hoppet minskade. Men plötsligt var det en smutsfläck som hade både ögon och nos och det var med darrande händer jag började fotografera. Björnen låg till hälften gömd bakom ett isberg och åt på en nyfångad säl. Vi hade turen att få se en stark och välmående björn, så pass mätt och rund om magen att han lämnade sin säl i flera timmar då vår närvaro verkade störa honom. Precis när kaptenen bestämt sig för att bryta loss båten ur isen och vända om, kom björnen tillbaka igen. Den här gången verkade han ha accepterat att vi var där. Med bestämda steg promenerade han emot båten, stannade till ibland och vädrade i luften. Ett litet skutt till nästa isflak och så närmade han sig igen. I några minuter fick vi ha honom nära och tiden stod stilla för en stund innan han vandrade iväg över packisen och försvann.
Fjällrävsspaning
Att få se och möta fjällräv var för min del nästan lika stort som att få se isbjörn. Dessa små tuffa, charmiga och listiga djur har fascinerat mig länge och det var verkligen en dröm som gick i uppfyllelse att få se dem i verkligheten och dessutom på riktigt nära håll. När vi lade till vid strandkanten med zodiaken stod en av rävarna högt uppe på sin klippa och spanade ut över havet och stranden nedanför. Fjällrävarna var modiga och nyfikna, vid några tillfällen var de bara någon meter ifrån mig och de fortsatte obekymrat att jaga fåglar och markera revir i strandkanten.
Isstranden
Lavastranden vid glaciärsjön Jökullsárlón på södra Island är mycket välkänd och en populär sevärdhet att besöka. Glaciären Breidamerkurjökull (en glaciärtunga tillhörande den stora glaciären Vatnajökull) kalvar i glaciärsjön Jökulsárlón. Isbergen driver sedan långsamt ut i havet via en smal kanal. Havet spolar upp en del av isbergen och isbitarna på den svarta lavastranden som går längs med kusten. På senare år har mängder av fotografer åkt hit för att fånga detta fenomen på bild. Det är otroligt vackert att se alla isskulpturer ligga och lysa som diamanter på den svarta lavasanden. Väder och vind ändrar hela tiden den här platsen, isbitarna spolas bort, nya tillkommer ibland är de stora, ibland små, vilket gör att det alltid är lika spännande att komma hit. Det blir nya, unika bilder varje gång.
Där regnbågen slutar…
…ska det ju finnas en skatt enligt sägnen. Och i det här fallet gjorde det verkligen det. Hagelstormar och regnskurar löste av varandra när jag åkte in mot en, för mig, helt ny och okänd plats någonstans i inlandet på Island. Plötsligt tittade solen fram och regnbågen uppenbarade sig en bit fram längs vägen. Bilen kämpade sig fram genom djupa vattendrag, över branta kullar och vassa lavastenar. Efter en stund uppenbarade sig plötsligt ett sagolandskap med böljande sammetsgröna berg, svarta asköknar, ringlande fjällbäckar, kristallklara sjöar och dramatiska vattenfall. Vädret fortsatte att växla, dimmor kom och gick, spöregn och hårda vindar, men plötsligt en strimma ljus och ännu en regnbåge.”
• Alla bidrag i Naturjulkalender 2014
• Alla bidrag i Naturjulkalender 2013
