Många nya naturreservat skapade i Sverige

2. Lappavaberget, Bjurholm
“Det är värt besväret att ta sig uppför Lappavabergets branta sluttningar. Nära toppen glesnar skogen och hällmarkerna blir flata och bekväma att gå på. Här stannar man gärna en stund och njuter av utsikten över de lummiga skogarna i Öreälvens dalgång.
Längs östra gränsen till Lappavabergets naturreservat löper Öreälvsleden som erbjuder fina naturupplevelser och bra fiske. Strax söder om reservatet finns en raststuga.
Toppen av Lappavaberget består av hällmarker med gamla, småväxta tallar. I de branta sluttningarna ner mot älven växer en högrest skog med grov gran och asp. Älvens flöde har skapat ett dramatiskt landskap med branta nipor och raviner. På vissa platser kan det vara lite besvärligt att ta sig fram i den branta terrängen, men utsikten från toppen är värd mödan!”

Balån slingrar sig genom naturreservatet Balåliden. Foto: Anna Hallmén

3. Balåliden, Bjurholm
“Balålidens skogar och vattenmiljöer är mycket artrika. Balån meandrar vackert genom skogslandskapet. Åns slingrande flöde har skapat gott om nipor och små sandstränder. Längs stränderna finns gott om lövträd som gärna fälls och äts av bävrarna i området.
Balålidens naturreservat är lättillgängligt då det ligger i anslutning till flera skogsbilvägar. Särskilt västra sidan av Balån utgörs av högresta och lättvandrade skogar. I nuläget finns det ingen bro över Balån inom reservatsgränsen.”

På vintern är myrarna i Rödstensbacken perfekta för en skidtur Foto: Per Nihlén

4. Rödstensbacken, Umeå
“Rödstensbackens naturreservat utgörs av ett flackt myrlandskap med flera öppna vattenspeglar, uppbrutet av gamla strandvallar och små kullar med sandtallskog.
På vintern går det utmärkt att ta sig på skidor över det flacka och bitvis mycket vackra myrlandskapet, men under barmarkssäsongen är området ganska svårtillgängligt. Det går att leta sig fram mellan åsarna och holmarna längs några riktigt gamla stigar och körvägar – om man är beredd att korsa en och annan myr på vägen.
På myrarna häckar olika vadarfåglar och mellan holmarna flyger ofta gäng med dubbeltrastar. Dubbeltrasten trivs särskilt bra i öppna skogslandskap såsom myrar och tallhedar.”

5. Krokån, Umeå
“Krokåns naturreservat utgörs av brandpräglad sandtallskog. Här kan du hitta riktigt gamla träd, men också spår av människans tidiga brukande av skogen.
Sandtallskogen med sitt tunna marktäcke utgör lämpliga livsmiljöer för många specialiserade marksvampar. Över hela reservatet växer dropptaggsvampen i stora mängder. Här finns också mindre vanliga svampar som trivs på brandpräglade tallhedar.
Trots att skogen i Krokåns naturreservat är gammal, är det svårt att hitta några stubbar eller någon död ved. Det beror på att den döda veden har använts vid tillverkning av tjära längre tillbaka i tiden. Både stam, stubbe och rötter kunde användas. Spår av stubbrytningen syns ofta tydligt i form av mer eller mindre kvadratiska gropar. Det finns två små välbevarade tjärdalar i området, en vid reservatets västra gräns och en strax norr om reservatet.”

6. Krokstadön, Värmland
I Värmland bildas naturreservatet Krokstadön för att skydda lövträdsrika öar och branta barrskogssluttningar i östra delen av sjön Värmeln. Det 929,1 hektar stora reservatet i Arvika och Kils kommun innehåller höga naturväden knutna till lövträd och gamla tallar.

7. Ågelsjön, Östergötland
Det populära friluftsområdet Ågelsjön utanför Norrköping blir naturreservat för att behålla gammelskogen, gynna friluftslivet och bevara de fina vattenvärdena. I sjön finns storlom och kräftdjur som levt där istiden och i Hultån finns öring, strömstare och forsärla.

Källor: Länsstyrelsen i Värmland, SVT Öst, SVT Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten