“Katastrofal” utveckling för haven – hälften av livet har försvunnit på 40 år
Enligt en ny rapport från Världsnaturfonden har hälften av havens fiskar och ryggradsdjur försvunnit sedan 1970 och för vissa viktiga populationer som tonfisk och makrill är minskningen så stor som 74 procent. Samtidigt är bara 3,4 procent av haven skyddade och ofta bristfälligt förvaltade.
– Det här är en katastrof! Vi förstör viktiga matkällor och havens ekologiska system, säger Louise Heaps, chefsrådgivare för marina frågor på WWF i Storbritannien.
Den dystra prognosen kommer från Världsnaturfondens stora rapport Living Blue Planet Report som gått igenom hela 5800 populationer av 1234 arter.
– Miljön i haven har försämrats dramatiskt. Om det som skedde under den glittrande blå ytan inträffade på land skulle det orsaka ramaskri. Nu krävs krafttag för att bevara ett rikt liv och säkra havens livsnödvändiga resurser för mänskligheten, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Samtidigt som haven mår sämre än någonsin är tre miljarder människor beroende av de överfiskade haven för sitt dagliga proteinintag och idag äter människan nästan dubbelt så mycket fisk per person jämfört med på 1960-talet (från 9,9 till 19,2 kilo per år). Trots att världens fiskeflotta är 2-3 gånger större än vad som är hållbart subventioneras världens fiskenäring med ungefär 100-200 miljarder kronor årligen.
– Haven är oerhört viktiga för oss. Om havens ekosystem kollapsar får det allvarliga konsekvenser för vår livsmedelsförsörjning, för fattigdomsbekämpning, arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, säger Åsa Ranung, chef för vattenmiljö på Världsnaturfonden WWF.
Det är inte bara fisket som hotar världshaven. Mer än en tredjedel av all olja och gas vi tar upp kommer numera från havet, trots att det, enligt Världsnaturfonden, saknas hållbara metoder för detta.
– Den goda nyheten är att det finns lösningar. Vi vet vad som behöver göras och vilken nytta ett friskt hav ger oss. Att satsa på havsmiljön är en smart och nödvändig investering för det mänskliga samhället, säger Håkan Wirtén.
Den 25-27 september möts världens stats- och regeringschefer för ett toppmöte för att godkänna FN:s nya hållbarhetsmål fram till 2030 och i december är det dags för FN:s klimatmöte i Paris. Då är det dags för våra politiker att agera.
Källor: Världsnaturfonden och The Guardian