Båtfärd i Donaudeltat. I det här fallet gynnades den lokala ekonomin när guider som bor i området anlitas. På så sätt får en bevarad, rik natur ett ekonomiskt värde. Samtidigt kan inte utsläppen från flygresan kompenseras. Foto: Erik Hansson
Hur ska man resonera kring flygresor som naturvän? Du kanske vill ut och uppleva världens fantastiska natur, men har dåligt samvete för de stora utsläpp av koldioxid du ger upphov till. Det är en komplex fråga och för att försöka få hjälp med hur man kan tänka har vi intervjuat flera kunniga personer från organisationer som jobbar med de här frågorna.
LÄS ÄVEN: • Vår avdelning om naturturism från hela Sverige.
Ibland känns det som att den här frågan är “elefanten i rummet” för oss naturvänner. Något som hela tiden finns där, men få vill prata om. Det är ganska många av oss som tagit flyget för att njuta av naturen det senaste året och alla vet egentligen att det inte är bra. En enda flygresa till Thailand orsakar mer koldioxidutsläpp än en person i Indien gör på ett helt år. Hur skulle det gå om en miljard indier också skulle vilja flyga lika mycket som vi gör i Sverige? Hur kan man som naturvän över huvud taget motivera flygresor?
Naturturism i Afrika. Viktigt för att ge reservaten och lokalbefolkningen intäkter, men rättfärdigar det flygresan? Foto: Maths Nilsson
Det kortaste svaret är att det kan man inte. Det bästa man kan göra för klimatet är att inte flyga och dra ner på sitt köttätande. De flesta personer vi pratat med till den här artikeln svarar dessutom att det inte går att kompensera för flygresornas klimatutsläpp.
– Man ska absolut välja det klimatsmartaste alternativet. Helst tåg eller cykel. Gör vad du kan för att undvika flyget, men om du trots allt flyger – försök stanna borta en längre tid och åk inte på korta resor som till exempelvis en weekend i London eller New York. Se flyget som den lyx det en gång var, säger Niklas Englund, sakkunnig på transporter hos Naturskyddsföreningen.
Det skiljer väldigt mycket i utsläpp mellan olika transportsätt. Källa: Grön guide för schyst resande
Att stanna borta länge när man väl flyger återkommer flera av experterna till och det handlar helt enkelt om att man hellre ska välja en lång resa än flera korta. En flygresa bör vara något som man unnar sig sällan.
Helena Myrman, som är projektledare på SIDA-projektet Schyst Resande, tycker att man även bör undvika mellanlandningar och att flyga inrikes. Hon menar också att det går att välja mer eller mindre klimatvänliga flygbolag (se lista längre ner i artikeln).
Möjligheten att klimatkompensera för de utsläpp man orsakar ger hon inte mycket för:
– Det är inget som vi tipsar om. Det går inte att betala sig fri från sitt ansvar och inte heller att kompensera bort de utsläpp man gör när man flyger. Det riskerar att ge resenären en känsla av att “det är lugnt om jag klimatkompenserar”, vilket inte stämmer. Dessutom har vissa av dessa kompensationsprojekt fått kritik för att vara verkningslösa eller till och med skadliga lokalt.
Naturskyddsföreningen är av samma åsikt.
– Vi vill inte att utsläpp ska ske över huvud taget och det är det vi jobbar för. Det är en falsk trygghet med kompensation eftersom man skadar klimatet ändå även om man betalar till någon sorts kompensationsprojekt, berättar Niklas Englund.
Med det sagt är det naturligtvis inte dåligt att man själv skänker en summa till något lokalt naturvårdsprojekt eller någon trovärdig aktörs miljöarbete. Det gottgör inte att du flyger och det köper dig inte fri från ansvar, men det är betydligt bättre än att inte göra något alls.
Valsafari – ett populärt och bra sätt att gynna valarna på Island. Foto: Erik Hansson
Något som dock kan göra att din flygresa ges ett visst värde för planeten är om du ägnar dig åt naturturism på resmålet. Med naturturism menas att se vilda djur eller besöka mer eller mindre orörd natur. Faktum är att naturturism är en av de viktigaste aspekterna för att rädda många arter och viktiga livsmiljöer. Enligt Carlos Drews, global naturvårdschef på Världsnaturfonden, växer äventyrs- och ekoturismindustrin och den blir en allt viktigare källa till intäkter för många länder.
– Det är också en allt viktigare faktor för att lyckas med bevarandeåtgärder under förutsättningen att turismen sköts på ett bra sätt naturligtvis, så att inte naturturismen i sig blir en del av problemet. Ekonomier som Kenya har de senaste åren varit beroende av turistintäkter och därför har det skett en stor investering från landets sida i att skydda de vilda djuren. Det motiverar länderna att sätta hårda åtgärder mot brottslighet riktad mot naturen.
Så ekoturism är en viktig del av arbetet med att rädda djur?
– Absolut! Det genererar pengar och jobb till människor som lever relativt nära till djuren och naturen. Då ser de att deras intäkter är beroende av en hälsosam natur.
Men är det även värt fler flygresor?
– Nu är du inne på mänsklighetens ekologiska avtryck och jag skulle säga att det beror på. Det finns numera möjlighet att kompensation för de koldioxidutsläpp som du orsakar genom att köpa tillräckligt med träd som motsvarar de utsläpp som din flygresa orsakar. Det är ett sätt att göra. Ett annat sätt är att dina ekologiska fotsteg tas om hand av destinationslandet. Det sker bland annat i Costa Rica i vad som kallas “skuldfritt besöksmål” där vinsten från ekoturismen investeras i ökat naturskydd. Vilket i sin tur kompenserar för de ekologiska avtrycken.
Bolagen klassas i effektivitetskategorierna A-G. Tabellen anger bolagens genomsnittliga ranking för korta, medellånga och långa flygningar. Tabellen är ett urval baserat på de största internationella flygbolagen. Lågprisbolagen som Ryanair är inte mer då de billiga priserna uppmuntrar till mer resande och att de ofta flyger omvägar för att hålla nere priserna. Källa: Grön guide för schyst resande
Helena Myrman på Schyst Resande igen:
– Man kan som sagt inte kompensera bort klimatutsläppen, men däremot har det stor betydelse vad man gör på plats. Det är viktigt att gynna den lokala ekonomin och se till att ens pengar hamnar lokalt eftersom många lever av turismen. Försök exempelvis välja lokala guider.
Hur kan man veta att en paketresa man åker på gynnar lokalbefolkningen?
– Fråga arrangörerna om hur det görs. Det brukar framgå och många har det fokuset på sina resor, men jag tycker att det är väldigt viktigt att man frågar. Som konsument har man en stor konsumentmakt och om man börjar fråga så kommer bolagen anpassa sig och förändras. Skulle alla ställa de här frågorna skulle resebranschen troligtvis vara bra mycket hållbarare.
Helena Myrman menar att det idag kan vara svårt att veta om lokalbefolkningen där man turistar har rättvisa villkor och det finns inget vettigt, globalt system för märkningar och certifieringar i resebranschen. Hon rekommenderar istället att man istället frågar researrangören om hur arbetsvillkoren ser ut för de anställda på hotellet, samt att man är uppmärksam på plats – verkar till exempel personalen jobba väldigt långa skift? Ser man konstigheter är det bra att påpeka det för researrangören.
Är det något annat man bör tänka på vid naturresor?
– Undvik att gynna djur i fångenskap, elefantridning och så vidare. Gynna enbart djur i vilt tillstånd. Välj gärna arrangörer som jobbar med små grupper och miljövänliga transporter, avslutar Helena Myrman.
Det finns vissa märkningar för hotell som är värda att hålla utkik efter, men de är fortfarande väldigt få. Källa: Grön guide för schyst resande
Om Naturskyddsföreningen är negativ och Världsnaturfonden och Schyst Resande lite mer positiva till naturresor har BirdLife Sverige valt en annan väg. I 20 års tid har de haft resebyrån Avifauna som gör resor till intressanta fågelställen runt om i världen.
Göran Pettersson är chef för Avifauna och han har själv varit guide på resor till olika platser runt om i världen i många år. Han tycker den moraliska frågan är svår att svara på.
– Egentligen ska man ju inte flyga alls. Men samtidigt så är många av våra besök i tredje världen oerhört viktiga eftersom de ger viktiga inkomster på plats. Det är något man måste ha i åtanke. Vi reser ofta till skyddsvärda områden och utan turister måste lokalbefolkningen livnära sig på annat sätt, till exempel genom att börja bruka jorden i ett reservat eller liknande. Det har jag sett ske på flera håll i världen.
Avifauna har sitt eget system för att kompensera för sina flygresor. Dels får resenärerna betala en miljöavgift beroende på flygresans längd på mellan 50 och 400 kronor. Dessutom finns en fågelskyddsavgift på 150 kronor per vecka som man är borta. Detta innebär att på vissa längre resor betalar deltagarna 700-800 kronor var i miljöavgifter. Dessa pengar går till något utvalt fågelprojekt. Exempelvis för att rädda den filippinska apörnen genom att skydda de skogar som den behöver för att överleva.
– Det gottgör inte för utsläppen som vi orsakar, men det är pengar som vi inte hade fått in om vi inte haft en annan sorts verksamhet än den vi har. Vi ser en möjlighet att via våra resor dra in pengar för att skydda fåglar och skydda miljöer. Under 20 års tid har vi bidragit med över en miljon kronor till lokala projekt i framför allt tredje världen och jag har aldrig hört någon av våra resenärer säga något negativt om att vi tar ut sådana här avgifter.
Hur ser ni till att det är rättvisa villkor på plats för guider, de som jobbar på hotell och liknande?
– Det är ingenting vi vet när vi bokar och det varierar också för olika resmål. Åker vi till exempel till Oman så är det många filippinier som jobbar på hotellen och vi vet inte vad de har för villkor. På andra platser är det folk i grannbyn som fått jobb med att ta hand om turisterna. Det där är svårt att påverka för oss som liten arrangör. De stora resejättarna har kanske 400 000 resenärer per år. Vi fyller ungefär en airbus per år med våra cirka 400 resenärer.
Avifauna jobbar nästan alltid med lokala guider och beroende på hur komplicerat landet är att resa i – även med lokala chaufförer. Under de närmare 40 år som Göran Pettersson åkt på fågelresor runt om i världen har han själv märkt av de positiva effekterna av naturturismen.
– I Spanien har den ökande naturturismen väckt ett intresse för fåglarna och naturen som inte funnits där tidigare och i Indien har intresset ökat markant sedan jag var där första gången 1986. På den tiden var det nästan bara utländska turister i nationalparkerna, nu ser man mängder av indier i naturen, både på utflykter med familjen och med stora kameror och kikare.
Natursidan.se:s punktlista – att tänka på när du ska ut och resa:
• Flyg helst inte alls.
• OM du flyger – gör en längre resa istället för flera korta.
• Mellanlanda helst inte och flyg inte inrikes.
• Skänk en summa till en naturorganisation. Kanske 50 öre/kg CO2?
Det blir ungefär 1 100 kr till Thailand och 80 kr till Göteborg.
• Gynna den lokala naturturismen och befolkningen på plats.
• Undvik att gynna turism baserad på djur i fångenskap.
• Är du osäker – ställ frågor till researrangören.
• Använd både ditt samvete och din konsumentmakt.
