Andrea Söderblom-Tay. Foto: Pressbild
Hur gör man för att engagera sig för miljön och hur gör man det på bästa sätt? Andrea Söderblom-Tay, ordförande i Jordens Vänner, har nästan tio års erfarenhet av att kämpa för miljön.
Jordens Vänner är en partipolitisk oberoende organisation som arbetar för ett miljövänligt och jämlikt samhälle. De jobbar bland annat med frågor som företags hänsyn till mänskliga rättigheter, gruvor i Amazonas, frihandelsavtalet Ceta och svenskt skogsbruk. De ordnar även seminarier och aktioner, ofta tillsammans med andra organisationer. Varje år delar de också ut svenska Greenwash-priset till företag som inte lever upp till sin gröna image. Ett pris som tidigare år bland annat gått till Miljöpartiet, Förbifart Stockholm, Maud Olofsson och Stora Enso.
LÄS ÄVEN: • Skogshjälten som skyddat över 100 skogar drivs av 12-åringen inom sig
Det är med andra ord en organisation som är van att tackla olika frågor och att både skapa uppmärksamhet kring dem och försöka påverka beslutsfattare att välja den miljövänligare vägen. Jordens Vänners ordförande, Andrea Söderblom-Tay, har i nästan tio år engagerat sig för miljön. Det började när hon pluggade miljövetenskap och humanekologi på Göteborgs universitet. Hon började engagera sig i aktionsgruppen Klimax och åkte bland annat till klimattoppmötet COP15 i Köpenhamn. 2012 började hon på masterprogrammet i humanekologi i Lund och gick då även med i Jordens Vänner, som klimatinformatör.
Klimatdemonstration i Stockholm. Foto: Jana Eriksson
Hos Jordens Vänner började Andrea Söderblom-Tay hålla i workshops på skolor om klimaträttvisa och hösten 2014 fördjupades engagemanget i Jordens Vänner när hon deltog i ett par internationella kurser med det europeiska ungdomsnätverk Young Friends of the Earth Europe. Hon engagerade sig i motståndet mot handelsavtalen TTIP och Ceta och var med och arrangerade manifestationer mot dem. 2015 projektanställdes hon som utbildningsledare för klimatinformatörerna på Jordens Vänners kansli och valdes till ordförande för föreningen både 2016 och 2017.
Sedan starten har hon framförallt engagerat mig för klimaträttvisa och mot handelsavtal som Ceta och TTIP.
Om du skulle ge något allmänt tips på förberedelser inför att en kamp startas – vad skulle det vara?
– Det är bra att börja med att läsa på lite grann om sakfrågan och att inspireras av metoder som aktivister har använt på andra håll. Och att samla en grupp människor som kan hjälpas åt. Det behöver inte vara många, fem personer är en bra början. Fundera över vad ni själva tycker skulle vara roligt att göra som samtidigt kan väcka uppmärksamhet hos omgivningen och i media. Glöm inte att etablerade organisationer och studieförbund ofta kan erbjuda både resurser och stöd till medlemmar, berättar Andrea Söderblom-Tay.
Vilka metoder har du upplevt effektiva för att skapa uppmärksamhet kring en fråga?
– Svårt att svara på. Jag upplever det som ganska slumpmässigt vilka aktioner som blir uppmärksammade, så jag tror att det handlar mycket om att ligga rätt i tiden. Generellt är det nog bra att våga göra oväntade saker och gärna vara lite provokativ. Inte att provocera för sakens skull utan att våga vara tydlig med vad vi tycker och inte mildra budskapet för att göra det mer lättsmält.
Klimatfestivalen 2016. En festival av och för alla miljö- och människorättsaktivister från hela landet. Festivalen arrangeras av Jordens Vänner tillsammans med ett nätverk av miljö- och människorättskämpar. Foto: Jana Eriksson
Hur ska man göra för att inte bara avfärdas utan tas på allvar av media, politiker och omvärlden?
– Det är bra att vara påläst, men det är inte säkert att det räcker. Anledningen till att vi blir avfärdade är ofta att vårt budskap står i konflikt med andras agenda, till exempel politiker som sitter i knät på storföretag som bara är ute efter att tjäna pengar. Det enda som hjälper mot det är nog att bli en så pass stor rörelse att de inte kan ignorera oss.
Finns det några vanliga misstag som du kan tipsa om, samt hur man undviker dem?
– Det verkar vara vanligt att aktivister bränner ut sig genom att ta på sig för mycket arbete, både enskilt och som grupp, till exempel genom att planera aktioner som kräver för stora resurser. Det är bättre att börja i liten skala och växa långsamt genom att successivt bygga en rörelse. För att kunna bygga en rörelse är det också viktigt att välkomna och inkludera nya personer som vill ansluta sig till kampen, men det är tyvärr något som ofta glöms bort. Det kan vara så enkelt som att hälsa glatt på alla nya, ställa några frågor kring vad de är intresserade av att göra och fråga om de vill åta sig att hjälpa till med någon uppgift.
Förutom framgångarna för naturen – vad har den här kampen gett dig personligen?
– Jag har utvecklats enormt mycket tack vare mitt engagemang. Jag har blivit modigare och mer självsäker och jag har lärt mig massor om organisering och styrning. Jag har också mått bättre av att känna att jag gör något åt miljöproblem. Och så har jag träffat många fina människor! Jag har också till stor del mitt ideella engagemang att tacka för att jag fick mina tre senaste jobb.
