Lunnefågel med näbben full av mat. Foto: Johan Siggesson
På Island lever 23 arter av Atlantens havsfåglar och hälften av dem häckar på den platta ön Flatey. Med det fiskrika havsvattnet som födokälla häckar tretåiga måsar, stormfåglar, lunnefåglar och storlabbar längs Islands kuster och öar. Men de senaste åren har det börjat gå dåligt för dem och kolonierna krymper. Forskare rapporterar om stora mängder döda ungar och kolonier som övergetts med ägg kvar i bona.
Silvertärna. Foto: Johannes Rydström
På ön Flatey har silvertärnorna inte kunnat föda upp sina ungar på ett decennium. Förr i tiden kunde det ringmärkas 800 välmående silvertärnor. I år har det hittills satts ring på fem individer. Trots att 200 tärnor setts göra sig iordning för häckning i området så blev det knappt några ungar. Dessutom har hälften av öns tretåig mås-bon försvunnit på 15 år
På Västmannaöarna har lunnefåglarnas häckning varit ett “totalt misslyckande” sedan 2005 enligt South Iceland Nature Center. Samma tendens rapporteras från Skottland, Färöarna och Norge och enligt Arctic Biodiversity Assessment minskar de flesta av den här miljöns arter.
På ön Hrisey är årets resultat också dystert. För tio år sedan fanns det 15 000 par silvertärnor i en av Islands största kolonier. I år överlevde inte en enda unge. Istället ligger det hundratals döda ungar i kolonin.
Freydis Vigfusdottir vid Exeters universitet i England berättar att massdöden bland ungar till tretåiga måsar är uppenbar och detsamma gäller silvertärnornas kolonier.
– Det är döda ungar överallt. Man måste inte bara förse sin fältassistent med mat och husrum, de behöver också viss psykologhjälp efter att i många dagar behövt plocka döda ungar.
Häckningsplatserna längs Islands kustremsa kommer snart inte vara lika bebodda. Foto: Peder Winding
Än så länge finns det fortfarande många vuxna individer som överlevt år efter år, men enligt forskare är det bara en tidsfråga innan de också är försvunna eftersom häckningarna går så dåligt. Tendenserna i området är inte bara oroväckande för havsfåglarna, enligt Freydis Vigfusdottir. Norra Atlantens kalla vatten påverkar Europas väder och är dessutom ett av världens mest produktiva fiskeområden. Om inte fåglarna kan hitta fisk kanske snart inte heller fiskeflottan kan det och då kan den globala mattillgången påverkas.
– Havsfåglar är viktiga för att upptäcka förändringar som händer snabbare än vi misstänkt. Vi får en år efter år-studie av havens hälsa genom dessa havsfågelstudier. Det är troligt att de olika hoten kan summeras och att det vi ser hos havsfåglarna är larmklockor som börjar ringa, säger Jennifer Provencher, en doktorand vid Carleton University i Ottawa, som undersöker fågelkolonier i norra Kanada.
Erpur Snaer Hansen har i många år inventerat lunnefåglar på Västmannaöarna. På ön häckar över en miljon havsfåglar, varav ungefär 830 000 lunnefåglar. Det motsvarar ungefär halva världspopulationen. Enligt Hansen och hans kollega Ingvar Sigurdsson har lunnefåglarna inte lyckats bra med att få fram flygga ungar på tolv års tid. De senaste nio åren har knappt några levt tillräckligt länge för att lämna boet.
Enligt Hansen har lunnefåglarnas huvudföda, tobisfiskar, haft svårare att klara sig i det allt varmare vattnet som nu också lockar sydliga fiskar till området. Lunnefågelföräldrarna måste då flyga ännu längre för att hitta föda och får allt svårare att klara häckningarna. Om de märker att det blir svårt så överger de helt enkelt ungarna och söker sig ut till havs. Tobisfiskarnas minskade population har varit känt i många år och även att det drabbar lunnefåglarna hårt.
Tretåiga måsar som häckar på sjömärke. Foto: Johannes Rydström
Det är inte heller ett nytt fenomen att vattnet i Atlanten blir varmare – det har hänt förr, men den här gången är temperaturökningen större och fågelungarna drabbas betydligt hårdare. Forskare räknar med att den nuvarande uppvärmningen av haven kommer vända runt 2030, men även efter det kommer inte haven kylas av så mycket. Istället kommer värmen som lagrats i haven att värma upp atmosfären ytterligare och skynda på den globala uppvärmningen enligt klimatforskare.
Varmare hav skapar lättare snabba förändringar i väderleken och innehåller inte heller lika mycket näring som kallare hav. Den danska forskaren Morten Frederiksen menar också att varma vatten gör fiskar snabbare och att vissa fåglar helt enkelt inte hinner med att fånga sitt byte.
En del fåglar tacklar problemet genom att själva flytta längre norrut, men det finns begränsat med plats och häckningsplatser och även längst i norr blir haven varmare.
Än så länge finns det miljontals havsfåglar runt Islands kust. Frågan är bara hur länge de överlever eller stannar kvar?
Källa: National Geographic
Silvertärna. Foto: Johan Siggesson
Det finns fortfarande gott om havsfåglar på Island, men hur länge? Foto: Peder Winding
Tretåig mås känns igen på sina helsvarta vingspetsar. Foto: Johannes Rydström
