Contortatall. Foto: Walter Siegmund – Eget arbete, CC BY 2.5, Länk
De lavrika skogarna i Sverige har minskat med 71 procent på 60 år och det ställer till stora bekymmer för rennäringen. En av orsakerna är det intensiva skogsbruket och att skogarna i renbetesområden ersätts med contortatallplantage. Något som får hård kritik från Svenska Samernas Riksförbund och Greenpeace.
Den prisbelönta skogsbiologen Sebastian Kirppu berättar i en artikel hos Greeenpeace vilken inverkan contortatallen har för skogarna i norra Sverige:
– Det storskaliga kalhyggesskogsbruket innebär att gamla naturskogarna huggs ner och blir till unga virkesåkrar. Contorta – en tallart som hör hemma på den nordamerikanska kontinentens norra delar, skulle aldrig satt sina rötter i svensk skogsmark om det inte vore för skogsindustrin. Dess stora utbredning får förödande konsekvenser. Contortan har slagit ut lavhedarna som fanns i de naturliga tallskogarna, hänglavarna i granskogarna och har missgynnat den biologiska mångfalden då till exempel mykorrhizasvampar inte bildar symbios med den främmande contortatallen.
Contortatallsplantagen kan täcka Vänern
I dagsläget täcker contortatallen 600 000 hektar i Sverige. Det motsvarar ungefär Vänerns storlek. Plantagerna finns framför allt norr om Dalälven och anledningen till att de odlas är för att de växer 30-50 procent snabbare än de svenska tallarna, enligt skogskonsult och docent i skogsekologi Ola Engelmark. Han berättade för Vetenskapsradion att contortatallen har betydligt mer barr än den svenska tallen. På så sätt kan den växa snabbare, men det leder istället till att mindre ljus når marken i plantagen och att barrmattorna på marken stoppar lavar och kärlväxter. Contortatallplantager har dessutom färre insekter och därmed mindre mat åt fåglar och andra insektsätare. De innehåller helt enkelt mindre biologisk mångfald.
Skogsindustrin fortsätter dock sprida contorta. Ungefär 7000 hektar per år planteras och samtidigt har den främmande arten börjat sprida sig i det svenska landskapet på egen hand. Eftersom den kan växa både på fuktiga och torra marker, samt både i fjällbjörkskog och i blandskog så kommer den troligtvis bli ännu vanligare framöver.
Inte minst eftersom contortatallen anses vara invasiv, bland annat av skogscertifieringsorganisationen FSC:
– Contortatall bedöms, tillsammans med många tallar inom släktet Pinus, vara bland de mest invasiva trädarterna i världen, skriver organisationen i en rapport.
Slår hårt mot rennäringen
Svenska Samernas Riksförbund har nu släppt en rapport om hur plantagen av contortatallar försvårar deras livssituation. I den framgår det att skogsbrukets strategi att sedan 1970-talet ersätta stora arealer skogsmark med det snabbväxande och främmande trädslaget contortatall har skapat stora områden som är obrukbara för renskötsel. Renarna behöver lavar, men lavar trivs inte i contortaplantagerna och dessutom är det svårt att leda renarna genom dessa plantager. Omvandlingen av landskapet har skett utan samråd med samebyarna.
– Vi kräver att storskogsbruket tar sitt ansvar och slutar plantera Contorta i renskötselområdet, och tar fram en plan för hur befintliga bestånd kan avvecklas. Vi kräver respekt för vår rätt att kunna använda marken för renbete och accepterar inte att Contorta planteras på våra marker, skriver Svenska Samernas Riksförbund i sin rapport.
Källor: Greenpeace, Vetenskapsradion, FSC och Svenska Samernas Riksförbund
