EU har utsett jordbruket till det största hotet mot den biologiska mångfalden i Europa. Trots det är det inte troligt att EU:s så kallade förgröningsstöd kommer gynna den biologiska mångfalden på den svenska landsbygden. Anledningen är att det ställs för låga krav.
Det framgår av en avhandling från Jonas Josefsson på SLU. Förgröningsstödet ställer bland annat krav på att ett lantbruk måste odla ett visst minsta antal grödor för att få ekonomiskt stöd, men kraven är så låga att “merparten av de gårdar som ingick i studierna nådde upp till detta krav redan innan förgröningen trädde i kraft”.
– Det är alltså inte särskilt troligt att det nya förgröningsstödet kommer att främja biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet i någon större utsträckning. Åtminstone inte när det gäller fågellivet, säger Jonas Josefsson.
Jonas Josefssons avhandling visar däremot att det deltagardrivna och landsomfattande naturvårdsprojektet “Fågelskådare och lantbrukare i samarbete” fungerar bättre. Detta projekt samordnas av BirdLife Sverige och rådgivare hos Hushållningssällskapet och har lett till att lantbrukare blir mer intresserade av naturvårdsåtgärder som ger ersättning, men också av åtgärder där ingen ersättning betalas ut idag, som till exempel blommande kantzoner, otröskade partier och fågelanpassad fältskötsel där skörden senarelägga för att förhindra att fälthäckande fågelarters bon förstörs.
– Detta visar hur oerhört viktigt det är med naturvårdsstöd som särskilt riktar sig till slättbygderna, säger Jonas Josefsson.
Avhandlingen tar också upp att tidigare studier visar att krav på lantbrukarna, samt “redovisning av enskilda gårdars biologiska mångfald i förhållande till exempelvis granngårdar”, är effektiva sätt att öka intresset för konkreta resultat.
Läs mer:
• EU: Jordbruket största hotet mot biologisk mångfald.
Källa: SLU