Strandskator. Foto: Daniel Pettersson
Det enorma Vadehavet, som sträcker sig från Nederländerna via Tyskland till Danmark är i fara enligt en ny stor undersökning. Området besöks varje år av 12 miljoner fåglar och är en viktig häckningsplats för 60 arter, men mellan 2003 och 2014 har 2,5 miljoner fåglar som lever på skaldjur, krabbdjur och maskar försvunnit från området. Däremot har det gått bättre för fiskätande fåglar.
Vadehavet sträcker sig 450 kilometer längs Nordsjön och är en av världens största våtmarker. Den brukar anges som en av Europas främsta fågellokaler och FN anser att området besitter “enastående universellt värde“. Där man på andra platser får vara nöjd om man ser några hundra vadare och änder samlas här flockar med hundratusentals individer. Sammanlagt använder tolv miljoner fåglar området varje år och det är en väldigt viktig del av den flyttväg som sex miljoner fåglar väljer varje år och som går längs arktiska regioner ner mot västra Europa och Afrika. Utan Vadehavet skulle dessa fåglar splittras upp till många olika platser och få det betydligt svårare.
Nu visar en ny stor studie att av de 66 arter som använder den här flyttvägen och som lever på skaldjur, krabbdjur och maskar har minskat med 2,5 miljoner fåglar mellan 2003 och 2014. Fåglar som är i stort beroende av Vadehavet och som häckar i området, till exempel strandskatan, minskar mer än de som lever på andra platser. Studien tyder på att det är lokala faktorer vid Vadehavet som påverkar fågelpopulationerna. Trots att området utropades till ett världsarv av FN 2009 och det är skyddat som Natura 2000 så är Vadehavet i fara och hotas bland annat av ökat fiske, borrning efter olja och gas, samt industriutsläpp. Något som även nyligen uppmärksammats av Världsnaturfonden.
För att förbättra möjligheterna för Vadehavet har så kallade dynamiska zoner inrättats och värdar som ska informera om reglerna i området har anlitats. Dessutom jobbar projektet med att hindra att alltför många arter tas av rovdjur och olika bevarande åtgärder så som att återställa försämrade områden och att skapa “klimatsäkra öar” som ska klara av en förhöjd havsnivå.
Källa: BirdLife
