Sedan 1900-talets början har det bildats 200 000 skyddade naturområden världen över. Nu visar ny forskning att en tredjedel av dessa ytor är starkt hotade av exempelvis gruvnäring, skogsavverkning, jordbruk, vägbyggen eller framväxande av hela städer.
I dagsläget har ungefär 200 länder skrivit under konventionen om biologisk mångfald från 1992. Det innebär att de ska skydda 17 procent av sina landområden till år 2020. Ett mål som de flesta länder inte kommer uppnå, däribland Sverige.
LÄS ÄVEN: • Riksdagen avslog stopp för gruvor i naturskyddade områden
Enligt ny forskning, publicerad i tidskriften Science, är i dagsläget ungefär 15 procent av landytan skyddad, men en tredjedel av dessa områden, 6 miljoner kvadratkilometer, är påverkade av intensivt brukande av människan. Av de områden som skyddades innan undertecknandet av konventionen om biologisk mångfald är siffran till och med så hög som 55 procent. Det är bara de mest avlägsna områdena som förblir orörda.
LÄS ÄVEN: • Lång väg kvar för miljömål i skogen – Sveriges sämst skyddade naturtyp
Forskarna kallar en del av dessa skyddade naturområdena för “papperparker” eftersom de inte har något reellt skydd. De påverkas kraftigt idag av mänsklig exploatering så till den grad att det hotar de arter som reservaten var tänkta att skydda. Hoten kommer bland annat från vägbyggen, ljusföroreningar, uppodling, gruvor, skogsavverkning och byggandet av hela städer. Forskarna bakom studien säger sig vara “ganska chockade” av resultaten.
LÄS ÄVEN: • Ny rapport: Sverige och 17 andra EU-länder skyddar natur sämre än utlovat
– Det som var skrämmande var att mönstret går igen överallt. Inget land uppför sig speciellt bra. Även rika länder tillåter tunga industrier inom skyddade områden. Det är troligen den sorgligaste delen av vår studie – att länder som Australien och USA, som har resurser och en otrolig biologisk mångfald att skydda, inte gör tillräckligt för att skydda dessa områden, säger James Watson från University of Queensland och Wildlife Conservation Society, till BBC’s Science in Action.
Forskarna anser att naturreservaten måste ges ett verkligt skydd för att inte den biologiska mångfalden ska drabbas.
En natur med biologisk mångfald är av stor vikt för mänskligheten.
– Vissa exempel är tydliga: utan växter skulle det inte finnas något syre och utan bin som pollinerar skulle det inte finnas frukt eller nötter. Andra är mindre tydliga – korallrev och mangroveträsk skapar ovärderliga skydd från cykloner och tsunamis för de som bor längs kuster, träd absorberar utsläpp i städer och utan sköldpaddor och apor sprids inte trädens frön i naturen, skriver Damian Carrington i en uppmärksammad text i the Guardian.