I en ny studie i 450 olika landskap visar forskare från universitetet i Zürich att ekosystem med hög biologisk mångfald är mer produktiva, stabila och bättre på att anpassa sig till miljöförändringar som uppstår i ett ändrat klimat.
Förlusten av arter och den biologiska mångfalden är ett av de största miljöproblemen i världen. Det påverkar viktiga ekosystem där människor bor och enligt den här nya studien från miljöforskare vid Zürichs universitet, som är betydligt större än många tidigare studier i ämnet, producerar dessutom artfattiga ekosystem betydligt mindre biomassa än artrika miljöer. Studien har gjorts i hela 450 landskap och har gått igenom 2 200 växter och djurarter.
LÄS ÄVEN: • Forskare har räknat ut värdet av biologisk mångfald – lönsamt med bevarande
Analyserna visade inte bara att landskap med större biologisk mångfald var mer produktiva utan också att deras produktivitet var stabilare och varierade mindre från år till år. Oavsett om andra faktorer, så som temperatur, regn, sol, topografi räknades in så var artrika miljöer betydligt mer produktiva.
LÄS ÄVEN: • Fantastisk biologisk mångfald i förbisedda marker
Studien visade också att växtperioden i naturen ökat de senaste åren. En effekt av klimatförändringarna. I områden med många arter syntes detta betydligt tydligare än i exempelvis trädplantager eller jordbruksmarker med enbart en gröda.
– Detta tyder på att landskap med hög biologisk mångfald kan anpassa sig bättre och snabbare till förändrade miljöförhållanden, säger Pascal Niklaus.
LÄS ÄVEN: • Enormt värde i att bibehålla biologisk mångfald i skogar
Resultaten stämmer överens med tidigare studier i ämnet. I slutet av 2016 publicerades till exempel en ny global studie från över 80 forskare som slog fast att det kunde vara värt flera biljoner(!) kronor, tusentals miljarder, per år för världens kommersiella skogsbruk att bibehålla biologisk mångfald i skogarna. I områden där den biologiska mångfalden minskar, blir också skogarnas produktivitet sämre.
Forskare har också visat att ju fler arter som ryms i en barrskog, desto färre sjukdomssymptom.
– Ju större artrikedomen är, desto mer varierad är motståndskraften mot störningen. Dessutom är sannolikheten för organismer med överlappande funktioner i ekosystemet större, vilket gör att den artrika skogen snabbare återhämtar sig. I det motsatta extremfallet, exempelvis en skog enbart bestående av gran, kan hela skogen utplånas av en enda storm eller nyanländ aggressiv skadegörare för vilken träden aldrig utvecklat något försvar, skrev SLU i ett pressmeddelande om studien.
Källa: University of Zürich