Den kryp-älskande familjens bok
Naturintresset är kanske som mest lättodlat i barndomen. Ju äldre folk blir desto mer krävs det för att skapa en ny hobby. Som barn kan det räcka med att hitta en igelkott på gräsmattan för att skapa ett intresse för naturen som sedan lätt får näring av fler upplevelser. För vuxna kan det krävas en väldigt naturintresserad partner eller några stora naturupplevelser för att få igång samma glöd.
Därför är barnböcker om naturen så viktiga. De kan skapa denna nyfikenhet och förståelse för det där utanför asfalten som annars kan verka lite skrämmande.
Boken “Minimonster i naturen” är ett utmärkt exempel på en sådan bok. Här har hela familjen Hallmén varit inblandad i produktionen. Sonen Bruno har huvudrollen och upptäcker genom bokens gång olika kryp och deras egenskaper. Upplevelserna skildras i textform ur Brunos perspektiv av hans mamma Hanna och pappa John, som utsågs till Årets naturfotograf 2012, har tagit bilderna.
Bokens titel kommer från att John Hallméns superförstorade fotografier får de små krypen att se ut som monster. Det betyder dock inte att boken målar upp insekter som farliga, det som hade kunnat göras sensationslystet och skrämmande handlar istället om upptäckarglädje och att se till det fantastiska med varje kryp.
“Minimonster i naturen” handlar om att hitta och fascineras av det småväxta runt omkring oss. Det som få människor ser, men som hela tiden finns i vår närhtoch kan vara nog så intressant. Tack vare sina föräldrar är Bruno väl medveten om exempelvis att det finns många olika nyckelpigor i Sverige, var man hittar olika kryp och hur man får en fjäril att landa på ens finger.
En förmiddag i april stämmer jag träff med familjen Hallmén för en tur i närområdet. Det är en av de stora fördelarna med småkryp – det krävs inte några långa resor till exotiska resmål. Exotiska kryp kan istället finnas precis i din närhet. Idag ska vi leta efter riddarbaggar. Bruno vet precis vart vi ska, men på vägen hittar vi en vattensamling där han upptäcker mygglarver och vattengråsuggor med en smittande entusiasm.
På vägen berättar Hanna om hur de började planera för en mer traditionell bok om kryp med fakta, tydliga bilder och ett lite mer klassiskt upplägg, men de insåg att det skulle vara roligare att skildra krypen ur Brunos perspektiv och hur han interagerar med dem. Som att plocka upp en daggmask som hamnat på trottoaren och lägga den i komposten där den hör hemma.
En traditionell bok om kryp skulle också vara ett slöseri med John Hallméns prisbelönta bilder som visar förstorade kryp med en otrolig detaljnivå. De gör “Minimonster i naturen” till en unik bok tillsammans med de lättsamma pedagogiska texter och fina bilder på Brunos äventyr bland guldbaggar, spyflugor och spindlar.
Väl framme på bergsknallen där riddarbaggarna ska finnas tar det ett tag innan vi hittar dem. Sedan kan jag inte förstå hur jag kunde missa dem. Dessa snygga små baggar som ser ut att gå runt med röda vapensköldar på ryggen sitter i klungor på klipphällarna och när de väl upptäckts är de tydliga.
Medan Bruno fotograferar dem med en smart objektivlösning till en kompaktkamera berättar John och Hanna att de funderar på att börja med krypvandringar här i Nackareservatet. På en vandring med entomologer i närheten deltog över 40 personer, så intresset finns. Förhoppningen hos paret Hallmén är att familjer ska lockas ut i naturen och upptäcka den lilla världen. Det är trots allt här i närheten som familjen funnit inspiration till sin bok och en majoritet av John Hallméns bilder till böckerna “Kryp” och “Än lever skogen” är tagna i närområdet. Det gäller bara att rikta blicken nedåt och veta var man ska leta.
“Minimonster i naturen” passar kanske bäst för föräldrar att läsa för barn, som då kan inspireras av Brunos upptäckarlust och möten med fascinerande små insekter. Förhoppningsvis kan de också influeras att känna att varken spindlar, bin eller spyflugor egentligen är speciellt läskiga. De har också fascinerande egenskaper och viktiga funktioner i naturen.
Lite senare på dagen hittar jag plötsligt en glänsande skalbagge mitt på trottoaren. Jag känner igen den från “Minimonster i naturen” – en guldbagge. Jag lyfter försiktigt upp den, fotograferar den och släpper sedan ut guldbaggen igen.
Läs mer:
• Mer information om boken och kryp-projektet på Kryp.se.
• Fler artiklar om John Hallmén.
• En introduktion till insekter och spindlar.