Kalhygge i Sverige 2017. Är det så här det ska se ut i Brasilien? Foto: Erik Hansson
I veckan åkte landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) till Brasilien. Där ska han visa hur ett ”hållbart” skogsbruk ska föras enligt svensk modell. Med sig har han en delegation från skogsnäringen och forskningsvärlden, bland annat Stora Enso, Sveaskog, SLU, KTH, Lunds universitet och Swedish Space Corporation. Hans resa kan följas på sociala medier, där han även har fått kritik.
OM DEBATT: Det här är en argumenterande text och åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Texten är skriven av Kristina Bäck.
Alla som är någorlunda insatta i skogsbiologi vet att Sveriges skogsbruk är långt ifrån hållbart, ändå ska modellen säljas som hållbar av regering och skogsindustri. Den svenska skogsbruksmodellen som Sven-Erik Bucht vill visa upp i Brasilien är samma som har använts i Sverige sedan 50-talet: Kalavverkning med tunga maskiner, gödsling, dikning och plantering av monokulturer, tall eller gran. Naturhänsyn består av enstaka träd som lämnas kvar eller ridåer av träd som ofta blåser ned i vinden. Är det så den brasilianska regnskogen ska skötas?
Den svenska modellen är en skogsbruksmetod som skapar industriskog, plantager där få arter kan leva, där avverkning sker på bekostnad av den biologiska mångfalden. Avverkning av skogar med höga naturvärden är en av de främsta orsakerna till att över 1800 skogslevande arter är rödlistade idag, skriver Artdatabanken.
Sven-Erik Bucht har inte med någon naturvårdare i delegationen. Ingen från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen och inte heller någon representant från en miljöorganisation. Han har tidigare beskyllts för att vara partisk med skogsnäringen och okunnig om skogsbiologi. Nu fortsätter han i samma linje.
På sin Facebooksida skriver Sven-Erik Bucht att resan till Brasilien kan ses som ett startskott för ökat samarbete mellan Sverige och Brasilien inom bioekonomi. Något som är bra för jobben och en hållbar tillväxt, menar han. Men tillväxten är inte hållbar när den biologiska mångfalden och klimatet hotas genom ökad skogsavverkning.
Nyligen skrev 190 forskare ett brev till EUs beslutsfattare som kritiserade att det ska bli tillåtet att avverka mer skog utan att det behöver kompenseras med utsläppsrätter. Ökad skogsavverkning för att skapa bioenergi riskerar att få negativa följder för klimatet och biologisk mångfald, skriver de. Vad gäller jobb så har undersökningar visat att ekoturism ger fler och långsiktigare jobb lokalt än skogsindustri och även bidrar till ett ökat naturskydd.
Sven-Erik Bucht förespråkar den svenska kalhyggesmodellen men som enda skogsbruksmetod är den inte hållbar för klimatet, varken i Sverige eller i Brasilien. När skog kalavverkas frigörs inte bara kolet i träden, utan marken störs och växthusgaser (koldioxid) läcker ut från hygget under 10-20 år tills fotosyntesen i nya växter kompenserar för markutsläppen.
Sveriges skogsbruk är ingen förebild för Brasilien. Det har aldrig funnits så lite gammelskog i Sverige som i dag, mer än 80 procent av skogen är yngre än 100 år, enligt riksskogstaxeringen. Samtidigt fortsätter skogsbolag att avverka gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden. Avverkningar sker ofta med otillräcklig naturhänsyn. Varje år kalhuggs 200 hektar kända nyckelbiotoper (skog med höga naturvärden), 2 000 oregistrerade nyckelbiotoper avverkas och 3 500 nyckelbiotoper påverkas (skadas eller delvis förstörs) av avverkningar, enligt Skogsstyrelsen.
Sverige är långt ifrån att nå sina åtaganden under FN:s konvention om biologisk mångfald. 2010 skulle förlusten av biologisk mångfald ha hejdats, enligt konventionen, något som Sverige har undertecknat och bundit sig till. Genom att skriva under konventionen har Sverige förbundit sig att bevara biologisk mångfald inom landets gränser. Det sker inte i dag och Sven-Erik Bucht och regeringen gör alldeles för lite för att förbättra läget.
Kungsfågel. En av de arter som har blivit ovanligare och rödlistats på grund av skogsavverkningar. Foto: Erik Hansson
