6000 namn i rovdjursprotest – vad händer sedan?

Regeringen utannonserade i september sin nya rovdjursproposition där antalet vargar, björnar och lodjur ansågs klara en halvering av sina populationer och där antalet kungsörnar som behövs för en gynnsam bevarandestatus sänktes från 600 till 150.

Protesterna lät inte vänta på sig. Världsnaturfonden tyckte regeringen “skänmmer ut Sverige“, Naturskyddsföreningens ordförande twittrade att “ett större slag mot svensk naturvård har nog aldrig utdelats.” och Rovdjursföreningen skickade ut ett pressmeddelande med rubriken “katastrofalt förslag som banar väg för masslakt“. Det bildades också protestgrupper som “Rör inte våra kungsörnar!” på Facebook som i dagsläget har ungefär 2200 medlemmar.

Frida Söderlund. Foto: Privat

Frida Söderlund reagerade också kraftigt. Som djurvän sedan barnsben och “engagerad i vargfrågor de senaste två åren” blev hon upprörd över regeringens förslag.
– Förslaget är en katastrof för alla människor som värnar om natur och vilda djur. Folk vill gärna dra argumentet om att ”de som bor på landsbygden måste få sina röster hörda”, faktum är att enligt en ny undersökning uppgav endast 6% av landsbygdsborna att rovdjur påverkade deras vardag negativt. Regeringen har heller inget vetenskapligt stöd bakom förslaget, till exempel så krävs det minst 750 vargar i Sverige för att stammen skall ses som livskraftig på lång sikt. Det Lena Ek talar om är livskraftig på ”kort” sikt och så vitt jag vet har EU krävt att Sverige ska ha en livskraftig vargstam på ”lång” sikt, så förslaget om jakten spricker egentligen redan där, så jag är väldigt förvånad över att det fortfarande diskuteras om det.

Enligt Fridas synsätt borde vi inte skilja på levande individer.
– Människan har en tendens att se sig själv som så mycket viktigare än alla andra djur, men faktum är djur har familj, vänner och intressen och så vidare precis som vi människor. Folk som har husdjur kanske märker detta mer än andra, vad vet jag, men folk måste börja öppna ögonen och sluta göra skillnad på människor, husdjur och vilda djur. Vi är alla djur.

Frida Söderlund startade en internationell protestlista på Avaaz.org som nu har över 6000 underskrifter och delats över 1000 gånger på Facebook.

Nu när kampanjen tagit fart – känner du ett ansvar att göra något med den?
– Jag kände såklart ett ansvar redan då jag startade kampanjen. Det är bara jag som har startat en namninsamling för detta och det gör förstås att den är extra viktig.

Hur ser du på att det är du som “äger” listan och inte någon miljöorganisation?
– Det är förstås lite tuffare att få många underskrifter då man är en privatperson, då namninsamlingen inte sprids på samma sätt och folk litar gärna mer på något som är skapat av en organisation. Man blir inte alltid tagen på allvar, vilket jag har fått uppleva till exempel då en admin till en grupp på Facebook inte ville dela min namninsamling till gruppens medlemmar. På grund av detta missade vi förstås många underskrifter och visst är det tråkigt då det blir så, men man får kämpa vidare helt enkelt.

Vad tror du att folk förväntar sig att du ska göra med listan?
– Det är svårt att säga, men jag hoppas att de flesta förväntar sig att jag ska lämna in den till Lena Ek när tiden är kommen. Vissa förväntar sig nog ingenting alls. Det är ju så att man kan inte lita på att alla namninsamlingar på nätet blir inlämnade, men jag brukar skriva på i alla fall så finns mitt namn där ifall den blir inlämnad. Varje röst räknas ju.

Vad kommer du göra med den?
– Namninsamlingen kommer att lämnas till en bekant som bor nere i Stockholm och som även jobbar inom en miljöorganisation och därefter kommer han att sköta inlämningen till Miljödepartementet. Det känns väldigt bra att kunna lämna över ansvaret på någon som har tidigare erfarenhet av att lämna in namninsamlingar, då vet jag att allt kommer att gå rätt till. Jag skulle inte föredra att skicka den direkt till Lena Ek via mail då jag tvivlar på att hon har tid att läsa alla mail som kommer in.

Tror du att en sådan här namninsamling kan göra någon skillnad?
– Jag hoppas det. Om den inte gör någon skillnad så har vi åtminstone försökt. Men så vitt jag vet ska Sverige vara en demokrati så jag tror knappast att regeringen kommer att ignorera listan. Om de ignorerar den så tror jag att de tappar många människors tillit.

Vad tror du kan få Lena Ek och regeringen att ändra sig?
– Jag tror att detta förslag handlar om att ragga röster från jägarkåren inför nästa val. Förhoppningsvis kommer regeringen att inse att majoriteten av Sverige inte vill ha jakt på så många djur och därav se att de får fler röster om de väljer bort jakten. Tyvärr så är det nog bara rösterna som styr. Det jag hoppas mest på är att EU hoppar in, stoppar detta och drar Sverige inför domstol som de har varit nära att göra tidigare i år på grund av Sveriges rovdjurspolitik.